The Paradoxes of Good Intentions The theory and practice of reforms reflected in teachers´ experineces

Detta är en avhandling från Department of Sociology, Lund University

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingens titel Den goda viljans paradoxer skall förstås på följande sätt. I utredningar och propositioner hävdar utredare, skolpolitiker och administratörer att lärarna skall bemyndigas, det vill säga de skall tillskrivas ett mandat i skolan. Detta mandat skall ge lärarna ett visst självständigt beslutsfattande i en ny mötesform som kallas arbetsenheter. Denna mötesform stipuleras i skolförordningen 1978 och senare i läroplanen, Lgr 80, som börjar gälla läsåret 1982/83. Detta anges också i 1993 års skolförordning, som nu är gällande. Den goda viljan förespråkar också att lärarna skall få nya möjligheter att vara med att formulera och planera skolans utveckling och fatta beslut i dessa frågor. Detta framhålls av skolkommittén Om skola i en ny tid (SOU 1997:121). För att detta skall kunna realiseras anser utredare och skolpolitiker att skolans institutionsdemokrati måste utvecklas. Med detta menas att makten hos rektorn och skolans ledning skall minskas för att istället decentraliseras till lärarna i arbetsenheter. Den goda viljan utmärks också av att den inrymmer en misstänksamhet mot lärarna eftersom den vill styra och kontrollera lärarna, så att de gör det de blir ålagda att göra. Avhandlingen analyserar, tolkar och sätter in utredningars, propositioners och reformers intentioner i lärarnas praxis. Detta kan formuleras i följande frågor: Vari består statsmaktens intentioner och propåer om nya mötesformer – arbetsenheter – med ett decentraliserat mandat/makt till lärarna? Hur mottas och förverkligas detta i den vardag och praktik som lärarna befinner sig? Den empiriska studien har gjorts på en skola som kallas för Glädjeskolan. I slutet på 50-talet är denna skola en så kallad försöksskola i en landsomfattande reformverksamhet för att införa den obligatoriska nioårig skolan. Skolan blir också en nioårig grundskola läsåret 1961/62. På 90-talet har skolan cirka 400 elever med fem parallellklasser i sjuan, åttan och nian. Antalet anställda lärare är drygt trettio stycken. Möten som studerats har delats in i formella och informella möten. Två typer är formella möten, personalmötet/konferens (Pk), och möten i arbetsenheter (Ae) samt tre typer är informella mötena (Ifm). Mitt forskningsproblemet har formuleras i tre enkla frågor: Vad är lärarnas erfarenheter av möten i skolan? Vilka betydelser har möten i skolan? Hur kom de propåer och reformer som syftat till att införa och utveckla möten i skolan att verka på det lokala planet? Studien på skolan började hösten 1988 och pågick till 1993. På skolan har antalet anställda varierat upp och ned med några lärare. Av de 38 lärare som jag har haft med på min lista har 26 stycken med fast anställning intervjuats. Av dessa 26 lärare är det 23 som arbetat på skolan sedan läsåret 1975/76. I enkätundersökningar har ibland flera lärare deltagit än som intervjuats. Av de fyra rektorer som arbetat på skolan har tre intervjuats, och en av dem var tillika skolchef. De två studierektorerna som arbetat på skolan har också intervjuats. Det empiriska materialet består också av 134 stycken protokoll från personalmöten från läsåret 1975/76 till och med 1991/92, och 92 stycken protokoll från möten i arbetsenheter från läsåret 1983/84 till och med 1991/92. Observationer har gjorts från och med läsåret 1988/89 till och med 1991/93. Dessa har gjorts både på formella och informella möten. Tre stycken enkätundersökningar har också genomförts. Dessa gjordes 1988, 1989 och 1992.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.