Matematiken i yrkesutbildningen : : möjligheter och begränsningar

Sammanfattning: Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om matematikens möjligheter och begränsningar i yrkesutbildningar. Vid analysen har flera olika teorier använts s.k. theory-guided bricolage. I de olika artiklarna har grounded theory, hermeneutik respektive teorin om affordances och constraints använts. Data har hämtats från dokument och rapporter.Den första artikeln analyserar vilka metoder och teorier som använts av forskare för att få syn på matematiken i yrkesutbildningar. Utvecklingen har gått mot att använda flera metoder samtidigt och den tekniska utvecklingen har gjort detta möjligt. Resultat från tidigare forskning visar att matematiken är osynlig, gömd i svarta lådor eller något som bara finns som tyst kunskap. För att kunna "se" matematiken måste forskaren vara ämneskunnig.Den andra artikeln ger en historisk genomgång av matematikens roll i yrkesutbildningar fram till i dag, från skråväsendets dagar då mäster hade hand om hela utbildningen inklusive matematiken till dagens gymnasieskola där alla elever undervisas i Matematik, kurs A av matematiklärare.Den tredje artikeln är en analys av ett utvecklingsprojekt på ett yrkesprogram som handlade om att utveckla samarbete mellan lärare i karaktärsämnet och matematikämnet. Resultatet pekade på att den historiska genomgången från skråväsende fram till våra dagar kan förklara att det fortfarande är svårt att få till stånd samarbete eftersom lärarkategorierna har olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Analysen av utvecklingsprojektet som genomfördes efter gymnasiereformen 1994 pekade på möjligheter, men att det tar tid och att det kräver stöd av skolans ledning. Eleverna hade bristande förkunskaper i matematik men blev mer motiverade och presterade något bättre när de undervisades av lärare som hade samverkat före och i genomförande av undervisning.Resultaten indikerar att det är relevant att genomföra fortbildning för lärare av olika kategorier för att dessa skall beredas möjlighet att få tid att mötas och diskutera innehåll och undervisning i matematik och karaktärsämnena. Det är viktigt att dokumentera resultat från forbildning och att knyta forskare som stöd vid fortbildning samt att kunna sprida resultaten utanför den egna skolan både nationellt och internationellt genom publikationer och konferenser.