Consequences of Traffic Casualties in Relation to Traffic-Engineering Factors - An Analysis in Short-term and Long-term Perspectives

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Nollvisionen antagen av Sveriges riksdag fastlägger att ingen skall behöva dödas eller skadas svårt i trafiken i Sverige. Införande av detta begrepp förskjuter fokus från trafikolyckorna till konsekvenserna av trafikolyckorna och härmed skapas förutsättningar för ett paradigmskifte i trafiksäkerhetsarbetet. För att åstadkomma önskade förändringar är det nödvändigt och brådskande att uppdatera informationen om trafikskador och dess konsekvenser. Vissa problem uppkommer då polisen har svårigheter att bedöma skadans allvarlighet, täckningsgraden i rapporteringen av de skadade är låg och varierar, samt att uppgifter saknas om de platser där de icke-rapporterade skadade har varit inblandade i olyckor. Detta understryker betydelsen av nya tillvägagångssätt samt behovet av indikatorer för studier av både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av trafikskador. De övergripande syftena med denna avhandling är därför att ta fram en metod som kan beskriva konsekvenserna av skador som uppkommer i trafiken samt att förklara hur olika trafiktekniska faktorer påverkar konsekvenserna för samhället och individen över tid. Ett mer detaljerat syfte är att undersöka om någon av de kortsiktiga indikatorerna kan användas för att förutsäga trafikskadornas mer långsiktiga konsekvenser. Målet är att skapa en bättre förståelse för det mångfasetterade problemet som bristerna i trafiksäkerhet utgör. Detta är en förutsättning för att kunna besluta om hur resurser skall fördelas och hur åtgärder skall väljas samt att kunna identifiera förändringar i trafiksäkerhetsläget över tid. Studien har avgränsats till ett års olycksfall i trafiken, 1991/92, som sökt vård på fem sjukhus i Karlshamn, Karlskrona, Lidköping, Lund och Umeå. Datamaterialet från sjukhusen omfattade sammanlagt 2 915 skadade, medan polisen rapporterade totalt 1 722 dödade och skadade. Datainsamlingen har haft en incidensansats (att fånga nytillkomna skadade under året) samt ett folkhälsoperspektiv (att inkludera fotgängare som skadats i fallolyckor). Uppgifter om den skadade, olyckshändelsen och olycksplatsen, insamlades vid en intervju med den skadade av personalen på akutmottagningen. Utvalda medicinska uppgifter inhämtas om t. ex. skadans allvarlighet, diagnoser och vård. Vid flera tillfällen under mer än tre år efter olyckan besvarar de skadade en hälsouppföljning om hälsotillståndet samt vård och omsorg från samhället. Analyserna omfattar uppgifter från både polis och sjukhus. Trafiksäkerhetsproblemet uttrycks i följande indikatorer: antal dödade och skadade, typ av sjukhusvård, ISS (Injury Severity Score), längd på sjukhusvård, antal besök hos läkare och sjukgymnast/sjuksköterska, längd på sjukskrivning och hälsoförlust (enligt Rosser Index). Konsekvenserna beskrivs som genomsnittliga, sammanlagda samt fördelning av total allvarligheten i några utvalda kortsiktiga (omedelbart efter olyckan respektive inom en månad efter olyckan) och mer långsiktiga tidsperspektiv (inom sex månader och längre efter olyckan). Påverkan av sex utvalda trafiktekniska faktorer på de här använda indikatorerna har analyserats ingående. Tillika, har potentialen hos fyra områden för trafiksäkerhetshöjande åtgärder studerats. Bland de kortsiktiga indikatorerna, fungerade ISS och längd på sjukhusvård inom en månad efter olyckan, bäst att förutsäga de mer långsiktiga konsekvenserna.