Kommunal krisberedskap : utveckling genom samverkan och tekniska informationssystem

Sammanfattning: Flera kriser har testat Sveriges krishanteringssystem, exempelvis Tsunamin i Indonesien2004, stormen Gudrun 2005 och evakueringen från Libanon 2006. Det har visat sig attkriskommunikationen brister mellan de många olika aktörer som är och måste varainvolverade vid en kris. På lokal nivå är kommunen, enligt lag (SFS 2006:544), ansvarig förkrishanteringen. För att kommunen ska kunna hantera en kris är en väl fungerandekriskommunikation avgörande.Samverkan och tekniska informationssystem är två verktyg för att utvecklakriskommunikationen. Hur skapas samverkan och hur väljer kommuner tekniskainformationssystem inom krisberedskap?Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa fallstudier på kommunal nivå. Två fall harstuderats, ett om skapande av samverkan och ett om val av tekniska informationssystem inomkrisberedskap. Fallstudierna analyseras med stöd av teorier om policynätverk,implementeringsteori och styrningsstrukturerna government och governance.För att inter-kommunal samverkan ska skapas inom krisberedskap visade studien att delningav resurser är viktigt. Kommunerna fick kostandseffektivt en krisberedskap med god kvalité.Samtidigt blev de beroende av varandra. Det som försvårade samverkan var geografiskahinder, kommunstorlek, avsaknad av tradition och ömsesidig förståelse, samt ovilja att ge uppsin självständighet.Vid kommunernas val av tekniska system var det betydelsefullt med sociala relationer,kommunstorlek, teknikens komplexitet och hur arbetet leddes med att välja system – om detfanns en drivande nyckelperson. Generellt valde mindre kommuner ett statligt teknisktinformationssystem som var gratis medan större kommuner var mer intresserade av system påden privata marknaden med fler funktioner och högre komplexitet. Hur kommuner valdetekniska informationssystem varierade således.Kort sagt, det som visade sig ha betydelse i båda fallstudierna var kompetensen hos dekommunala tjänstemännen och deras sociala relationer, styrningsstrukturen från statligt håll(där mer mjuka än hårda instrument användes), samt kommunstorlek (det fanns en skillnadmellan små och stora kommuner).