Implementering och korttidsuppföljning av multisystematisk terapi : En svensk randomiserad multicenterstudie angående Multisystemisk terapi

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen behandlar tre områden: 1. implementeringen av Multisystemisk terapi (MST) som en behandlingsmetod inom socialtjänsten i Sverige, 2. implementeringen av ett forskningsprojekt vars mål är att utvärdera MST som behandlingsmetod, 3. utvärdering av MST som behandlingsmetod i jämförelse med traditionell behandling inom socialtjänsten för antisociala ungdomar. Studie I redogör för implementeringen av ett svenskt forskningsprojekt vars mål var att utvärdera Multisystemisk terapi. Samtliga utredande socialsekreterare i de för projektet aktuella kommunerna (de potentiella remittenterna till projektet) och deras arbetsledare fyllde i ett frågeformulär. Frågorna behandlade attityder till forskningsprojektet samt attityder till MST som behandlingsmetod. En klar majoritet av deltagarna var positiva till forskningsprojektet, kände sig tillräckligt informerade samt tyckte att implementeringen av projektet skett i en lagom takt. Likaså var deltagarna positiva till införandet av MST som behandlingsmetod, till evidensbaserade metoder i allmänhet och till familjebaserade insatser inom kommunen. Studie II undersöker några av de faktorer som kan ha påverkat socialarbetarna att remittera ungdomar till en randomiserad studie angående Multisystemisk terapi. I studien framkom att socialarbetarnas behandlingsideologi var korrelerad till remitteringsfrekvens. Socialarbetare som sympatiserade med den ideologi som MST är baserad på remitterade ungdomar i större utsträckning. Även upplevelsen av ett gott arbetsklimat och socialt stöd i arbetsgruppen korrelerade positivt med remitteringsgraden från enheten. Studie III analyserade symptombelastning hos ungdomsgrupper i forskningsstudier. Programmen var de tre ?Blueprint? programmen, Funktionell Familjeterapi (FFT), Multisystemisk terapi (MST) och ?Multidimensional Treatment Foster Care? (MTFC). Ungdomar i FFT, MST och MTFC jämfördes också med ungdomar från barn- och ungdomspsykiatrisk öppen- respektive slutenvård samt jämfördes med normalgrupper med ?Achenbach System of Empirically Based Assessment? (ASEBA). Symptombelastning hos mödrarna mättes också med ?The Symptom Checklist 90? (SCL-90). Det föreföll att finnas en rimlig överensstämmelse mellan de erbjudna insatserna och symptombelastning hos ungdomar och föräldrar; behandlingsmetoder med högre intensitet hade erbjudits ungdomar med högre symptombelastning. Studie IV utvärderade korttidseffekten av MST- behandling hos en grupp svenska ungdomar (n=156) som uppfyllde de diagnostiska kriterierna för uppförandestörning (DSM IV). Ungdomarna randomiserades till MST eller till traditionella insatser inom socialtjänsten. Data insamlades från ungdomar, föräldrar, socialarbetare och lärare vid tidpunkten för randomiseringen samt sex månader efter randomiseringen. Det fanns ingen signifikant skillnad i behandlingseffekt mellan de två grupperna av ungdomar. I ett svenskt urval är inte MST effektivare än traditionella insatser inom socialtjänsten vad gäller ungdomars problembeteende och mentala hälsa. Resultaten av avhandlingen visar på vikten av framgångsrik implementering av en behandlingsmetod som Multisystemisk terapi samt på vikten av framgångsrik implementering av ett forskningsprojekt. Resultaten identifierar också vikten av att genomföra ?transportability? - studier innan beslut fattas att genomföra disseminering i större skala. Sökord: Ungdomar, Multisystemisk terapi, Implementering, Evidensbaserad praktik, Randomisering, Utvärdering, Social forskning, Antisocialt beteende, Remitteringsgrad, Symptombelastning.