Dagens Gennyheter. Hur massmedier berättar om genetik och genteknik
Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Under 1990-talet fick gentekniken sitt verkliga genombrott – både forskningsmässigt och i människors medvetande. Medierna rapporterade nästan varje vecka om nya forskningsgenombrott. Klonade djur, lokaliserade gener, förhoppningar om nya läkemedel och larmrapporter om genförändrad mat är några exempel på vad de svenska massmedierna har berättat om gentekniken under 1990-talet. Avhandlingen Dagens Gennyheter syftar till att analysera dessa mediala berättelser i förhållande till den kontext de har producerats i. Här visas att tidningars, tv:s och radios rapportering av genetisk forskning inte bara presenterar fakta. Här förmedlas också en rad föreställningar om genteknikens risker och möjligheter, om vad som är naturligt och onaturligt, förhållandet mellan arv och miljö samt vetenskapens trovärdighet. Första delen av avhandlingen fokuserar de aktörer som påverkar de mediala texterna. Diskussion förs t.ex. kring vilken betydelse vetenskapsjournalistiska ideal och rutiner har för de massmediala berättelserna, hur intentionerna att vara en snabb nyhetsförmedlare och en objektiv pedagog ibland krockar. Även utomstående aktörer, i form av ett handikappförbund och genetiker, spelar stor roll för hur medietexterna ser ut. Deras relationer till medierna, och deras strategier för att ta sig in på den mediala arenan analyseras, liksom vad de olika kategorierna får representera i massmedia. Den andra delen av avhandlingen uppehåller sig vid att undersöka vilka kulturella föreställningar och normer som ligger till grund för mediernas språkliga framställningar – hur valet av metaforer speglar synen på vad som är naturligt och onaturligt, ett resultat av arv eller miljö. Fiktionens betydelse för hur framförallt kloning beskrivs i medierna diskuteras också utifrån en analys av hur filmen Jurassic Park används som metafor i nyhetsrapporteringen. Metaforerna är intressanta att studera eftersom deras innebörd styr läsarnas tankar och uppfattningar om gener och genteknik i en viss riktning – dvs. de fungerar både som en spegel och som påverkare. Medietexterna analyseras som uttryck för diskurser. De präglas av en intertextualitet – dvs. att texter från olika genrer hänvisar till varandra för att förstärka eller fjärma sig från viss uppfattning. Texterna präglas också av en interdiskursivitet, ett normsamspel där olika normer och föreställningar möts – och reproduceras eller förändras. Genom att studera hur diskurser möts och samverkar undviker man att fastna i ett schablonmässigt tänkande kring vare sig genetik eller journalistisk. Genom att se på samspelet mellan praktiker, normer och texter framträder nya mönster än gamla stereotyper.
Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.