En bildpedagogisk studie : : lärare undervisar och elever gör bilder

Sammanfattning: Bildundervisningen i grundskolans tidigare år uppfyller inte de i Sverige uppsatta målen. De nationella utvärderingarna (NU 89) och (NU92) bekräftar detta. Lärarna säger att de saknar ämneskunskaper och utvärderingarna visar att inslag från äldre läroplaner präglar undervisningen. För att ge en bild av hur nuvarande problem kan ha uppstått presenteras i studien en historisk tillbakablick. Det är mot den bakgrunden studien har genomförts med intentionen att se hur aktuell läroplan (Lpo 94) kan genomföras av lärare i grundskolans tidigare år.

Den teoretiska bakgrunden vilar på den kunskapssyn som präglar den svenska grundskolan samt på aktuell kursplan i bild. Kursplanen är formulerad i fyra aspekter, nämligen: 1. att se och iaktta, 2. att framställa bilder, 3. att tolka bilder samt 4. att använda bilder. Varje aspekt är i studien beskrivs med hjälp av relevant teori. Elevernas bilder har analyserats avseende syftet med framställningen, nämligen: 1. avbildande syfte, 2. i syftet att vara estetiskt, 3. att vara emotionellt uttryck, och/eller 4. att vara kognitivt uttryck.

Studien är utförd som en aktion i två lärares undervisning (action research). Den genomfördes i fyra faser, nämligen: 1. identifiera problem, 2. lärarna för dagböcker och eleverna utför bilder samlade i portföljer 3. dagböcker och elevbilder analyseras samt 4.resultatet utvärderas tillsammans med lärarna.

Resultatet är presenterat i tre delar: 1. analys av dagböcker, 2. analys av elevbilder, 3. resultat av lärarsamtal.

Det framgår tydligt av dagboksanalyserna att lärarna strävar efter att följa aktuell kursplan. De kan undervisa efter läroplanens uppdrag vilket framgår av analys av elevbilder och lärardagböcker. De båda lärarna visar stor tillfredställelse över att se sin undervisning dokumenterad och analyserad. Studien var till glädje inte endast för dem utan också för kolleger och deras elever. Elevbilder är iakttagbara objekt och visar bildspråkets kommunikativa möjligheter.

De båda lärarna menar att välutbildade klasslärare bättre kan tillgodose bildämnets krav än ämneslärare, som endast sporadiskt möter eleverna.