Melamisufism i Bosnien : en dold gemenskap

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Melamisufism (melamet) fanns i olika delar av Osmanska riket. Den sista perioden, då melamirörelsen var särskilt märkbar, tar sin början i slutet av 1800-talet, och då med en koncentration i den europeiska delen av det osmanska riket (Rumeli). Detta hänger samman med att melamiordens huvudschejk Sejjid Muhammed Nur el-Arebi, bodde och var verksam där under denna tid. Melamisufism har blivit en del av Bosniens moderna historia. Forskningsuppgiftens syfte är att beskriva och analysera melami-teologin inom de miljöer som skapats och utgjorts av sufi- och andra traditioner. En utgångspunkt i avhandlingen är att melamisufism i Bosnien är en del av den sociala och historiska kontexten, och vars utveckling är intimt kopplad till de händelser och förändringar som har skett i samhället. Både texter, personer och informanter följer en utveckling i samhället och deltar aktivt i dessa processer. Texter som skapas, språk som används och sätten hur budskap, information och kunskap förmedlas är därmed relaterade till sociala förhållanden. Även informanter som talar eller skriver om personer de känt, eller händelser de upplevt, är beroende av tid och rum och deras utsagor och minnen är påverkade av förändringar i deras omgivning. Melamisufier på 1900-talet koncentrerade sina aktiviteter kring en för dem viktig person, Hajrullah Abdurahmanović, och därför ges hans biografi, brev, läroskrifter och andra religiösa instruktioner ett stort utrymme i avhandlingen. Här presenteras Risalei-salihijja i en svensk översättning, samt ett urval ur Hajrullahs brev och hans bönemanual (vird). Globaliseringen, en ökad mobilitet och migrationer på grund av olika skäl har gjort att melamisufism och melamier även finns i Sverige.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)