Exploring Levers for Improvement of Basic Civil Aviation Training

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Även om civil flygindustri har genomgått stora teknologiska och kommersiella förändringar under de senaste årtiondena så har grundläggande civil flygutbildning inte förändrats på motsvarande sätt. Förändringarna inom civilflyget har sällan resulterat i forskningsprogram med inriktning mot grundläggande flygutbildning och denna utbildningsfas har länge varit föremål för minimal uppmärksamhet från den industrin. I den forskning som redovisas här har metoder för ökad förståelse av grundläggande civil flygutbildning, i första hand bedömning av mental arbetsbelastning, utforskats i syfte att finna möjligheter för att förbättra den. I den första studien visar en jämförelse av hjärtfrekvensdata under simulerad och verklig flygning att data från en liten och icke-störande mätutrustning avsedd för sport sig ha korrelationen 0.981 med data från en utrustning som är vanligt använd i kliniska och forskningssammanhang. Detta indikerar att den förra erbjuder ett pålitligt och kostnadseffektivt sätt att samla hjärtfrekvensdata för bedömning av mental arbetsbelastning. I den andra studien var fokus på introduktion av flygplan utrustade med samma teknik som finns i moderna passagerarflygplan. Intervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från flyglärare och ab initio studenter. Resultaten visar att förväntade problem med användning av displayer, flygplanets fart och användningen av sidoplacerad styrspak visade sig ha begränsad påverkan på flygutbildningen. Slutsatsen är att med omfattande förberedelser kan introduktionen av moderna flygplan i ab initio utbildning genomföras framgångsrikt. I den tredje studien samlades hjärtfrekvens- och ögonrörelsedata samt subjektiva bedömningar av mental arbetsbelastning in i syfte att jämföra mental arbetsbelastning i samband med simulerad och verklig flygning under ab initio utbildning. Resultaten indikerar att det finns ett starkt samband avseende de psykofysiologiska reaktionerna för de två typerna av flygning. Dock var för hjärtfrekvensen i flera flygfaser lägre i samband med simulerad flygning. Dessutom indikerade skillnader i hjärtfrekvens i samband med Rejected take-off och Engine failure faserna att ökningen i mental arbetsbelastning sker innan en händelse inträffar och att mental arbetsbelastning förefaller vara förberedande i simulatorn och mer kopplad till hantering av händelsen i flygplanet. Den sista studien fokuserade på att fånga psykofysiologiska data i samband med träning av avancerad flygning. Resultaten visar att sådana data kan samlas in i samband med ovanliga flygplansrörelser och flyglägen och användas för bedömning av mental arbetsbelastning. Hjärtfrekvens visade sig vara överraskande användbart även för avancerade manövrar och känsligt nog för att kunna användas för att identifiera flygskeden och individuella manövrar utöver start och landning. Subjektiva bedömningar stödde hjärtfrekvensdatas indikeringar att den avancerade flygningen gav upphov till högst nivåer. Blinkfrekvens och ögonrörelsedata gav inte stöd åt tidigare forskning avseende deras förhållande till mental arbetsbelastning. Den viktigaste slutsatsen av denna forskning är att utforskning av grundläggande civil flygutbildning kan producera värdefull information för ökad förståelse av utbildningen. I synnerhet bedömning av mental arbetsbelastning genom användning av psykofysiologiska data kan förse oss med information om giltighet och transfer av simulatorträning samt om piloters upplevelse av ovanliga flygmanövrar och flyglägen. Sådan information kan användas till att förbättra flygutbildning för att i sin tur utveckla säker och effektiv operationell verksamhet inom flygindustrin.