The economic point of view. A defence of the concept of psychic energy, its place in theory and practic

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling söker visa att psykoanalysen slagit in en bärande vägg i sin egen teori genom att avfärda det psykiska energibegreppet. Eftersom överbringande av information kräver energi (Brillouin) hamnar vi förutan ett psykiskt energibegrepp i epifenomenalism och cartesiansk dualism. Därmed skulle Darwin s a s ställas utanför psykologin. Psykisk energi kan också visas ha dynamisk signifikans, eftersom affekter ses som signaler, inte digital information, måste signalstyrka vara en relevant faktor. Datorn är otjänlig som modell för hjärnan; den senare programmerar sig själv och en genomgång av Edelmans arbete visar att preferenser, alltså lust, är en förutsättning för självprogrammering, urvalsprocesser inom en enda organism. Tvärtemot Edelmans egna slutsatser tycks psykiska processer återfinnas under hela fylogenesen. Modern kritik av psykoanalytisk motivationsteori tycks falla på liknande överväganden; vare sig Bowlby, Stern, Nathanson eller Tomkins lyckas göra sig av med lustprincipen. Sterns kritik av Freud utgår från ett mindre sofistikerat fasbegrepp än det Freud tycks ha rört sig med intuitivt. Freud råkar dock i svårigheter genom att ställa aggressionen bortom lustprincipen. Liksom de flesta teoretiker såg han inte att aggression är självmotiverande, den blir för honom en drift utan lust. Praktiska konsekvenser av bortseendet från ett psykiskt energibegrepp är av behandlingsmässigt, organisatoriskt och edukativt slag för sjukvården i stort. Cartesius kastar fortfarande en skugga över detta område.