La syntaxe de seul et seulement

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Studiens övergripande mål är att beskriva olika användningar « seul » och « seulement », och att förklara dessa användningar inom en generativ ram. Efter första kapitlets introduktion presenteras ett antal tidigare studier i det andra och tredje kapitlet. Fjärde kapitlet redovisar ett empiriskt material med exempel på seul och seulement, tagna från dagspressen. Den empiriska studien visa att exemplen kan klassificeras i två grupper om tre undergrupper, baserade på distributionella, semantiska och syntaktiska kriterier. Femte kapitlet visar att en generativ modell för satsstrukturen kan förklara de olika användningarna av seul och seulement. I den första gruppen, innehållande exempel på seul, omfattar den första undergruppen exempel där seul, genom sin förmåga att förekomma i attributiva och predikativa konstruktioner, kan karakteriseras som ett deskriptivt adjektiv. Nästa grupp motsvarar en användning av seul som kan korreleras till positionen mellan artikel och substantiv (un/le seul N) inom det funktionella fältet inom DP, mera specifikt som en AP i Spec,NumP, en projektion som associeras till numerus. Den tredje gruppen skiljer sig från de två första genom att seul i detta fall analyseras som en kvantifierare, d.v.s. som ett huvud i en QP omedelbart ovanför DP. Den andra huvudgruppen omfattar exempel på seulement, indelade i tre grupper, huvudsakligen utifrån deras distribution. I samtliga användningar analyseras seulement som en AP. I den första gruppen av exempel anses denna AP ha tillträde till Spec-positionen i DP/QP, AP och PP. Den andra gruppen tolkas relativt hela VP och seulement antas i dessa fall förekomma inom en funktionell projektion omedelbart ovanför VP. Den sista gruppen omfattar exempel på seulement inom CP, d.v.s. den kontextanknytande delen av satsstrukturen. De syntaktiska egenskaperna hos seulement är i dessa fall nära konjunktionernas. I det sjätte kapitlet skissas en möjlig historisk utveckling för seul och seulement, vilken skulle kunna förklara de observerade skillnaderna. I det sjunde kapitlet redovisas avhandlingens slutsatser.