"Vi kanske kommer igen, om det låser sig". Kvinnors och mäns möte med familjerådgivning
Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Kring familjeproblematiken och för behandlingen av familjekonflikter har det svenska samhället organiserat olika sociala verksamheter som traditionellt regleras av Socialtjänstlagen. Familjerådgivningen är en av dessa verksamheter och definieras som en psykoterapeutisk behandling, till vilken en eller båda parter vänder sig oftast på frivillig basis när de upplever att de inte får någon ordning på sitt parförhållande. Denna avhandling är ett resultat av en utvärdering av en Familjerådgivningsbyrå (FR) i en medelstor stad i Sverige. Resultatet av utvärderingen bekräftar resultaten från tidigare studier av familjerådgivningsverksamhet i Sverige som visar att verksamheten har en positiv påverkan på personernas hälsa och att de hjälpsökande var övervägande nöjda och positiva till behandlingen. Men dessa resultat leder till frågor som har lämnats obesvarade av tidigare studier. Är det något särskilt med den terapeutiska behandlingen som frambringar dessa positiva resultat och inställningar till behandlingen? Vilka sociala förutsättningar ingår i detta möte och gör dessa positiva resultat möjliga? Varför vänder sig dessa män och kvinnor, som under långa perioder har försökt hantera sina konflikter utan att lyckats, till FR? Varför utlämnar dessa personer sitt privata liv till utomstående okända experter? Avhandlingen syftet är att studera kontaktpunkterna mellan kvinnors och mäns strävan att lösa parrelationers konflikter och det institutionella och terapeutiska arbetet inom ramen för en familjerådgivningsverksamhet. Min avsikt har varit att på en mer abstrakt nivå, studera och förstå på vilka plan dessa beröringspunkter uppstår och hur de förhåller sig till varandra. Det centrala antagandet i avhandlingen är att vid dessa beröringspunkter sammanfaller huvudsakligen tre sociala tendenser inom det moderna samhällets rationalitet, nämligen: a) det normativa och rationella idealet av samhället som socialt projekt, b) den vetenskapliga och tekniska rationaliteten i det terapeutiska arbetet och c) den praktiska rationaliteten hos de män och kvinnor som vänder till familjerådgivningsverksamheten. Antagandet innefattar också idén om att i dessa beröringspunkter ingår sociala förutsättningar och förståelsemekanismer och processer som utformar människors praktiska rationalitet. Dessa sociala och kognitiva förutsättningar konstituerar i sin tur maktstrukturer och maktmekanismer som inverkar på relationen mellan man och kvinna inom parförhållandet och utgör därmed en del av de grunderna för organisering av livet tillsammans. Dessa maktstrukturer är en del av de aspekter som skapar konflikter och bidrar till att förvränga parternas förståelseprocess av det egna livet och livet tillsammans. I enlighet med detta centrala antagande har den interna förbindelsen mellan sociala förutsättningar och de mekanismer och processer som utformar den praktiska rationaliteten hos de personer som vänder sig till familjerådgivningen varit avhandlingens centrala studieobjekt. Studiens syfte i denna avhandling är dubbel: ett empiriskt och ett teoretiskt. Det empiriska syftet är att redogöra för hur de sociala förutsättningar, de mekanismer och processer som utformar den praktiska rationaliteten ser ut hos de kvinnor och män som vänder sig till familjerådgivningen och hur de omformas eller påverkas av det terapeutiska arbetet. Det teoretiska syftet är att ställa studiens resultat i kontexten av det moderna samhällets tre rationalitetslogiker som utgör beröringspunkterna mellan Familjerådgivning som samhällsinstitution och de män och kvinnor som vänder sig till denna verksamhet. Materiella och psykosociala förutsättningar är väsentliga för mannens och kvinnans organisering av livet tillsammans. Medan de förra berör praktiska aspekter såsom omsorg om barn, hushållsarbete, hushållsekonomi osv., berör de senare aspekterna som förståelse, meningsfullhet och kontroll av det egna livet och livet tillsammans. När dessa två typer av förutsättningar påverkas av samhällets olika sociala strukturer och av det sätt mannen och kvinnan organiserar sin kärleksrelation, uppstår såväl behov av och benägenhet för förändringar i relationen. Detta kan leda till konflikter och kriser i parrelationen. Det är förmodligen de förutsättningar som på ett praktiskt och direkt sätt påverkar det vardagliga livet inom de praktiska livsområdena, som paret på egen hand försöker förändra och i bästa fall försöker lösa de konflikter som orsakas vid dessa försök. Trots att konflikter på dessa områden bildar ett tydligt mönster bakom parets problematik och kriser bland dem som vänt sig till Familjerådgivningen, är det inte dessa aspekter som dessa par vill ha hjälp med. När konflikterna blir bestående eller leder till kriser och det upplevs att det inte finns förutsättningar för konstruktiva lösningar eller hantering av konflikter, eller när maktspelet inom parförhållandet inte skapar förutsättningar för ett fungerande liv tillsammans, blir de subjektiva psykosociala förutsättningarna mer påtagliga. Dessa psykosociala förutsättningar framträder just som brist på meningsfullhet i relationen, brist på begriplighet i verkligheten och på kontroll av det egna livet eller livet tillsammans. Det är behovet av förändringar i eller återställande av dessa existentiella psykosociala förutsättningar som gör att en del av personerna som inte får någon ordning i sitt parförhållande vänder sig till Familjerådgivningen. Det är på detta psykosociala plan av människors förståelseprocess av verkligheten som det terapeutiska arbetet inom familjerådgivningsverksamheten bemöter dessa personers strävan att återställa ett fungerande liv, antingen tillsammans eller separerade. Resultaten av det terapeutiska arbetet är tydligt positiva både under samtalsserien, vid avslutningen av denna samt några månader efter avslutad behandling. Det innebär inte att resultaten av behandlingen kan bryta de grundläggande strukturer och maktmekanismer på vilka konflikterna huvudsakligen uppstår. Därmed inte heller de djuprotade föreställningar om könsskillnader och könsroller som i många fall legitimerar grunderna till olika konflikter mellan kvinna och man. I några fall kan det tvärtom innebära en förstärkning av dessa föreställningar och av en del av den dolda eller den potentiella makt som legitimerar strukturella situationer. Eftersom det är på det psykosociala planet och inte på det sociostrukturella planet som det terapeutiska arbetet försöker motverka och avlägsna de maktmekanismer som påverkar förståelseprocessen och som stör dess grundläggande kommunikativa logik, berörs inte den tvåfaldiga basen och själva maktstrukturen inom paren. Den tvåfaldiga basen och maktstrukturen förutsätter delvis varandra och reproducerar i längden maktmekanismerna och tenderar därmed också till reproduktionen av konfliktstrukturen och krisbilden inom parrelationen.
Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.