Organisationskulturens betydelse för hantering av tomrum

Sammanfattning: Organisationskulturens betydelse för hantering av tomrum När en organisationsmedlem är frånvarande från sin arbetsplats och sina arbetsuppgifter uppstår ett tomrum bestående av bland annat avsaknad av olika kompetenser. Denna uppsats handlar om hur detta tomrum hanteras och vilka strategier som används i detta sammanhang. Att arbetsuppgifter utförs har betydelse för individen genom minskad arbetsbelastning, för organisationen som kan upprätthålla en högre produktivitet och för samhället i stort som får lägre kostnader för sjukskrivningar och rehabilitering. Genom kvalitativa fallstudier undersöks i denna studie två offentliga organisationer som bedriver verksamhet inom samma område. Resultatet av forskningen visar att organisationers kultur påverkar vilken strategi en organisation använder för att hantera tomrum. En passiv och svag kultur, vilken i studien benämns passiv kultur, kan få de konsekvenserna att tomrummen inte fylls och arbetsuppgifterna inte utförs. En organisationskultur som är konstruktiv och stark, vilken i studien benämns kommunicerande kultur, medför istället att tomrummen fylls och att arbetsuppgifter utförs trots att den ordinarie personalen är frånvarande. Detta till följd av att denna kultur främjar kommunikation och interaktion, vilka i hög grad bibehålls då arbetsuppgifter utförs. Då kulturen samtidigt är stark och genomsyrar hela organisationen förstärks kommunikationen och interaktionen. Tomrum skapade av frånvaro är med andra ord bra för organisationer att fylla, och viktigast av allt, om och hur de fylls beror på något som organisationen själv kan påverka, dess organisationskultur. En viktig slutsats av denna studie är att kultur styr organisationer och deras verksamheter. Staffan Kling är doktorand vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Organisationskulturens betydelse för hantering av tomrum är hans licentiatuppsats i offentlig förvaltning.