Sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp

Sammanfattning: Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att utforska sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp. De specifika syftena var att: belysa innebörder av levda erfarenheter av att förlora en nära person som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp (I), beskriva symtom på förlängd sorg och självskattad hälsa hos närstående, samt att jämföra partners och icke-partners (II), undersöka samband mellan symtom på förlängd sorg och psykisk ohälsa samt identifiera associerade faktorer (III), undersöka sorgereaktioner i relation till socialt och professionellt stöd, sex och tolv månader efter förlusten (IV).Metod: Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa intervjuer (n=12) (I) samt via enkäter sex (n=108) (I-III) och tolv (n=69) (IV) månader efter dödfallet. Enkäterna innehöll bakgrundsfrågor samt mätinstrumenten: Prolonged Grief Disorder (PG-13), RAND-36, Health Index (HI), Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS), Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), Posttraumatic Stress Disorder Checklist for DSM-5 (PCL-5), Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS). Intervjudata analyserades utifrån fenomenologisk hermeneutik (I) och enkätdata analyserades med beskrivande och inferentiell statistik (II-IV).Resultat: Under hjärtstoppshändelsen befann sig närstående i ett gränsland mellan liv och död. Efter dödsfallet var närståendes berättande betydelsefullt i sökandet efter förståelse och mening. Att sakna svar kunde hålla kvar närstående i liminalitet och försvåra sorgeprocessen (I). Var femte närstående (18%) rapporterade symtom på förlängd sorg sex månader efter förlusten. Även symtom på ångest (30%) och depression (19%) var vanligt medan få rapporterade symtom på posttraumatisk stress (6%) (II). Dessa symtom samexisterade i hög grad (rs=0,69-0,79) (III) och kunde även kvarstå eller förvärras över tid (IV). Både socialt och professionellt stöd var signifikant associerat med symtom på förlängd sorg och psykisk ohälsa (III-IV). En majoritet (86%) rapporterade att de inte erbjudits stöd från hälso- och sjukvården vid dödsfallet (II).Slutsats: För att underlätta sorgeprocessen bör närstående erbjudas professionellt stöd under hjärtstoppshändelsen och uppföljande samtal efter dödfallet. Genom ett proaktivt professionellt stöd och användning av validerade mätinstrument kan närstående i behov av ytterligare psykologiskt stöd identifieras.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)