Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter : erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män

Sammanfattning: Det övergripande syftet i denna avhandling var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för upplevelsen av den sociala miljöns betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter hos kvinnor med ryggmärgsskada och deras män samt om upplevelsen förändrades över tid. För att besvara syftet valdes en kvalitativ forskningsdesign till de fyra studierna. Totalt kom 13 kvinnor, mellan 25 och 65 år, med en ryggmärgsskada att delta i studie I- III. I studie IV, deltog fyra män som var gifta/sambo med någon av kvinnorna i studie I-II. All data samlades in genom intervjuer och minnesanteckningar fördes parallellt. Under intervjuerna ställdes frågor i ett tidsperspektiv för att fånga förändringsprocessen. Olika kvalitativa metoder har använts för analys till studierna. I resultatet från studie I framkom olika förändringar i kvinnornas sociala nätverk. Kvinnorna var i behov av både emotionellt och praktiskt stöd för att vara delaktiga i dagliga aktiviteter. Det var en ny erfarenhet som det tog tid att anpassa sig till. Resultatet visade även att kvinnorna efter skadan kom att ta större ansvar för relationer i nätverket och hur dessa kom att utvecklas. Kvinnorna kom också att förändra sina egna vanor för att bibehålla tidigare roller och relationer med personer i deras nätverk. I studie II framkom att emotionellt och praktiskt stöd skapade upplevelser av trygghet och gemenskap som ledde till att kvinnorna blev motiverade till att delta i dagliga aktiviteter. I ett tidsperspektiv blev det också tydligt att kvinnorna strax efter skadan var i behov av att få stöd, medan de en längre tid efter skadan upplevde det betydelsefullt att stödet var ömsesidigt. Studie III visade på en komplexitet i kvinnornas berättelser om hur de blev bemötta i dagliga aktiviteter och en skillnad mellan hur personer agerade i förhållande till dem och hur kvinnorna själva agerade över tid. Det kan ses som en förklaring till att kvinnornas agerande förändrades från att vara passiva till aktiva i möten med personer i deras nätverk. Studie IV resulterade i en berättelse som inkluderar männens upplevelser och agerande. I berättelsen framkommer att männen gick igenom en dynamisk förändringsprocess och att de tog emot och gav både emotionellt och praktiskt stöd för att hantera deras förändrade livssituation. Sammanfattningsvis visar resultatet att kvinnor med en ryggmärgsskada upplevde påtagliga förändringar i deras sociala nätverk efter skadan, vilket på ett flertal sätt påverkade deras möjligheter till att vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att anpassa sig till denna nya livssituation kom kvinnorna, men även deras män, att successivt utveckla olika strategier i förhållande till deras nätverk. Resultatet visar även på vikten av att inom rehabiliteringen identifiera personer i det sociala nätverket som klienter utvecklat sin relation till och samverkar med i vardagen och integrera dem i rehabiliteringen. Vidare, dessa resultat bygger på kvinnorna och männens berättelser från strax före skadan fram till nutid och genom dessa berättelser kunde den komplexa förändringsprocess de gick igenom fångas