Vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen. En studie av svensk klimatpolitik

Detta är en avhandling från Lund University

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen handlar om vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen, det vill säga när vetenskaplig kunskap om en fråga saknas eller den existerande kunskapen är osäker. Studiens huvudsyfte är att förstå om och hur vetenskaplig osäkerhet påverkar policyprocessen. För att undersöka detta har utvecklingen av den svenska klimatpolitiken från 1975 fram till 2007 studerats. Materialet som undersöks består av intervjuer med politiker, tjänstemän och forskare, tidningsartiklar och debattartiklar, liksom riksdagstryck och rapporter från ämbetsverken. Det teoretiska ramverk som utvecklas och används i avhandlingen baseras på John Kingdons flödesramverk och forskning inom Science and Technology Studies, som behandlar produktionen av kunskap och relationen mellan forskare och samhället. Studien visar att vetenskaplig osäkerhet bara är en av många faktorer som påverkar utvecklingen i policyprocessen och att den inte är en av de mer framträdande. I det studerade fallet är det främst vad gäller val och utveckling av policyer som vetenskaplig osäkerhet har haft en påverkan. Politiska beslutsfattare har hanterat osäkerheten på ett antal olika sätt för att möjliggöra beslut trots den. De hanteringssätt som identifierats i avhandlingen är att en fråga omformuleras så att osäkerheterna inte blir relevanta, att försiktighetsprincipen åberopas, att mer forskning efterfrågas, och att beslut baseras på forskares bedömningar. Att frågan omformuleras har varit det vanligast förekommande sättet att hantera osäkerhet. I det studerade fallet har vetenskaplig osäkerhet inneburit att forskare fått ett stort inflytande över hur klimatfrågan ska förstås som politiskt problem, men däremot inte över hur den ska hanteras.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)