Ur det förflutnas skuggor - historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Föreställningen om att det fanns ett vänsterliberalt åsiktsmonopol som måste brytas var central när kristdemokraten Helmut Kohl som nybliven förbundskansler 1982 utlovade en ”intellektuell och moralisk vändpunkt”. Den tyska nationalkänslan skulle ”normaliseras”. Det negativa förflutna skulle neutraliseras. I avhandlingen skildras hur detta pund förvaltades under 1990-talets nya förutsättningar och hur ett nytt samförstånd skapats i samhällets mitt. Centrala teoretiska utgångspunkter för den genomförda diskursanalysen är kollektivt minne, kulturell hegemoni samt konstruktionen av nationell identitet. Empiriskt undersöks framförallt media och politik som historieskrivare. Den historievetenskapliga utvecklingen diskuteras endast i den mån den exponerar sig medialt eller politiskt. I ett första steg analyseras de försök att organisera samtycke kring bestämda begrepp och historiebilder, den nynationella hegemoniska intervention, som sätts i samband med det konservativa makttillträde 1982 och historikerstriden 1986. ”Normalisering” härleds som klammerbegrepp för en diskursformation, syftande till att möjliggöra positiva konnotationer till den tyska nationen, genom att nazismens brott relativeras eller nedtonas i det kollektiva minnet. Utvecklingen under 1990-talet beläggs i en analys av centrala debatter om det nazistiska förflutna. Tre av 1990-talets mest brisanta tyska minneskonflikter ägnas särskilda fallstudier: kampen om historieskrivningen i det forna koncentrationslägret Buchenwald, omvandlingen av det forna DDR-monumentet Neue Wache Unter den Linden till ett ”antitotalitärt” nationalmonument och slutligen den tolv år långa debatten om Förintelse-monumentet i Berlin. I avhandlingen hävdas att minnet av Förintelsen slutligen lästes in i en etniskt strukturerad tysk identitetsdiskurs, vilken i hög grad överbryggde tidigare motsättningar mellan vänsterliberala och konservativa positioner, men samtidigt sänkte tröskeln för anisemitism och främlingsfientlighet.