En bildpedagogisk studie : : lärare undervisar och elever gör bilder

Detta är en avhandling från Inst. för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö

Sammanfattning: Bildundervisningen i grundskolan har dokumenterade brister. Lärare har i nationella utvärderingar redovisat sin osäkerhet och bristande kunskaper i ämnet. Osäkerheten beror på lärarnas egna ämnesbrister men också på uppfattningen att bildämnet behöver utvecklas såväl pedagogiskt som didaktiskt. I avhandlingens bakgrundskapitel ges en historisk återblick och med den en tänkbar förklaring till den rådande situationen. Där beskrivs hur bildämnet under ämnesnamnet teckning tidigt visade exempel på förhållningssätt som kunde skilja det från andra skolämnen. Med inslag av estetisk fostran vändes blickarna mot kulturlivet utanför skolan. Det var samhällsdebattörer och inte skolans egna företrädare som initierade idéerna. På samma sätt bidrog konstnärer och psykologer med tankar från utvecklingspsykologin till den ämnesinriktning som låg till grund för det fria skapandet. Lärare i teckning vid läroverken anammade nyheterna medan folkskolan följde en annan tradition. I den obligatoriska skolan med klasslärarundervisning betraktades teckningsämnet som ett redskap först i åskådningsundervisningen och senare i aktivitetspedagogiken. När den svenska grundskolan utvecklades och gymnasieskolan omdanades möttes de båda traditionerna från folkskola och läroverk. Mötet blev komplicerat. Den massmediala bildens utveckling och utbredning i samband med betydande samhällsförändring bidrog till att accentuera åsiktsskillnaderna mellan olika fraktioner. Samhällskritiska teckningslärare betonade inslag av massbildanalys medan andra traditionellt antingen bedrev en konstinspirerad undervisning mot estetisk bakgrund eller anammande det fria skapandet med psykoanalytiskt innehåll. Folkskollärarna fortsatte i allmänhet att se teckningsämnet som ett redskap för annan undervisning även sedan yrkestiteln blev grundskollärare och deras hemvist ersattes med en ny skolform. Teckningsämnet bytte namn och kallades bild utan att de olika ämnestraditionerna empiriskt förenades. Den teori som präglade nya kursplaner förankrades i allmänhet inte i praktiken i grundskolans tidigare årskurser. Bildlärarna med aktuell teoriförankring och med undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan har länge haft sin yrkesutbildning skild från annan lärarutbildning. Det förhållandet har inte bidragit till bildämnets integration i skolkulturen. Påståendet att bildämnet har marginaliserats i undervisningen när bilden expanderat i samhället är befogat och ämnets egen historia ger en del av förklaringen här till. Övergripande tanke med denna studie är att ge bidrag till en bättre situation för bildämnet i grundskolans tidigare år. Delsyften är således att identifiera problem, studera lärarnas undervisning samt att analysera de bilder lärarnas elever framställer. Den tidigare forskningen som ägt rum inom bildämnet är i huvudsak riktad mot två områden. Dels har intresse visats yngre barns bilduttryck och dels har forskningen behandlat bildteoretiska problem. Att så som i denna studie fokusera bildpedagogiken ur ett didaktiskt perspektiv är ovanligt. Studiens teoretiska bakgrund har vuxit fram kring bildämnets struktur med de fyra funktionerna, att se och iaktta, att framställa bilder, att se och tolka bilder samt att använda bilder. Dessa har beskrivits i ämnesteoretiska och didaktiska kategorier. Fyra aspekter på ämnets inriktning har angivits och de är att lära sig avbilda, att lära sig göra bilder av pragmatiska skäl, att uttrycka sina känslor i bild samt att lära sig använda bilden som konstnärligt uttryck. Studiens forskningsmetodiska ansats är hämtad från Action Research, aktionsforskning. I en första fas genomfördes aktionen tillsammans med de medverkande lärarna. I denna prövades bland annat hypoteser för ämnesutveckling i lärarnas undervisning. Datainsamling genomfördes i en andra fas där lärarnas undervisning dokumenterades dels i deras dagböcker och dels i de bildportföljer där elevernas bild- framställningar förvarades. Avslutningsvis fördes samtal med de medverkande lärarna. Lärarnas dagböcker liksom elevbilderna analyserades. Resultat av studien presenteras dels genom en sammanställning av dagboksanalyser. I dessa har förekomsten av bildpedagogisk verksamhet noterats kvantitativt enligt de kategorier som beskriver bildämnets fyra funktioner. De 669 elevbilderna har analyserats så som 27 presenterade analysexempel visar. Det innebär att bakgrundsvariabler och deskriptiva variabler redovisas samt att sambandsanalyser genomförts. Analyserna av dagböckerna visar att de båda lärarna kan genomföra undervisning enligt läroplanens intentioner samt att bildämnets innehåll blir tillgodosett. Bildframställningarna ger besked om att eleverna visar respons på undervisningen och att de kan använda bildspråkets uttrycksmöjligheter. Däremot visar inte det analyserade materialet några tydliga tecken på att undervisningen ger iakttagbara utslag i elevernas ökade kunskaper i att framställa bilder under det läsår studien pågick.

  HÄR KAN DU HÄMTA AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)