Origin of the Kleva Ni-Cu sulphide mineralisation in Småland, southeast Sweden

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish För cirka 1,8 miljarder år sedan, medan Skandinaviens urberg var under uppbyggnad, kristalliserade en järnrik magma till ett mörkt bergartskomplex av bergarterna gabbro och diorit. Denna magma hade bildats genom delvis uppsmältning av manteln under den dåvarande kontinentkanten, transporterats flera tiotals kilometer uppåt genom sprickor i jordskorpan och på vägen upp dragit med sig bitar av de omgivande bergarterna. Tack vare sammansättningen på mantelsmältan och de bergarter som på vägen inkorporerades i magman bildades en nickel-koppar-mineralisering bestående av metallrika svavelmineral. Denna mineralisering sitter i vad som idag kallas Klevaberget, 258 m.ö.h, som ligger cirka 13 km öster om Vetlanda i Småland. Gruvan i Kleva var aktiv till och från mellan åren 1696 och 1919. Magmatiska nickel-koppar-fyndigheter förekommer framförallt i Arkeiskt urberg som är mer än 2,5 miljarder år gammalt. I nordligaste Sverige och i Bergslagen finns ett antal fyndigheter av detta slag, men Kleva är den enda fyndigheten i sydöstra Sverige. nickel-kopparfyndigheter är ofta av stor ekonomisk betydelse, eftersom efterfrågan på metaller är stor idag. Kleva är en relativt liten fyndighet, och anses vara utbruten, men genom att studera dess magmatiska bildningssätt och hur yngre tektoniks aktivitet påverkat mineraliseringen kan man bättre förstå hur liknande fyndigheter skulle kunna se ut och var de kan återfinnas. De svavelhaltiga malmmineralen i Kleva förekommer både som massiva kroppar, men även som spridda korn i gabbrobergarten och som sprickfyllnader. De är rika på nickel och koppar, men inte på ädelmetaller och platinum-grupp mineral, vilket brukar höra till denna typ av fyndighet. Det tyder på att malmmineral kristalliserat vid två tillfällen under mantelsmältans färd upp genom jordskorpan; det är endast den senare omgången malmmineral vi ser i Kleva, den tidigare som var rikare i platinum-grupp mineral återfinns förmodligen längre ner i jordskorpan. Uran-bly-datering av mineralen zirkon och baddeleyit visar att värdbergarterna för fyndigheten är 1,79 miljarder år, alltså samtida med de graniter urberget domineras av i området. Baserat på malmmineralens och gabbrons relationer kan man konstatera att de i huvudsak bildades samtidigt. Dock har åldersbestämningar av malmmineralet pyrit visat att det vid minst två tillfällen efter kristallisationen, för cirka 1.6 och 1.4 miljarder år sedan, skett delvis omförflyttning och omkristallisation till sprickor i den massiva malmen och i gabbron.