Vårdande och icke-vårdande tröst

Sammanfattning: Vårdande och icke-vårdande tröstInstitutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa(175 sidor, 6 bilagor)Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt perspektiv,belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görsi två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyserartröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upplevelseav tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst.Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingenbehandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer ide empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av meningsom metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka.Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindandetrösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröstär motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon annan,dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindandetröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknasav djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också entröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformligoch saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst iJobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sittlidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistården lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande gerupp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge uppdet som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från lidandekampen.Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa ochoffer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiskahälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatetdiskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård.Sökord: Vårdvetenskap, vårdteologi, tröst, lidande, vård, offer, hälsa, vårdgemenskap, tro