Indoor Environmental Factors and its Associations with Asthma and Allergy Among Swedish Pre-School Children

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish En mängd epidemiologiska studier har visat att fuktskador i bostaden eller på arbetsplatsen ökar risken för olika typer av hälsobesvär, t.ex. astmatiska och allergiska besvär. Exakt vad som emitteras och orsakar dessa symptom i fuktskadade byggnader är inte känt, men både kemiska och mikrobiologiska agens är misstänkta. Vidare finns behov av bättre metoder för att identifiera hälsorelevanta fuktproblem i byggnader. År 2000 startade den epidemiologiska studien Bostad-Barn-Hälsa, (Dampness in Buildings and Health, DBH). I den första fasen genomfördes en enkät-undersökning där hälsa och bostadsmiljö kartlades för alla barn mellan ett och sex år i Värmland, (n=14 077). I den andra fasen fördjupades undersökningarna i en fall-kontroll studie där 198 barn med allergiska besvär och 202 friska kontroller ingick. Barnen läkarundersöktes och tekniska mätningar och besiktningar genomfördes i deras bostäder. Resultat från fall-kontroll studien visade att i hus där inspektörerna observerade en mögellukt i golvvinkeln i något rum, var risken för astma och allergiska besvär hos barnen större. Ju starkare lukt desto större risk för besvär av typen rinit och eksem. Mögellukt i golvvinkeln kan vara ett tecken på en fukt- och mögelskada inuti konstruktionen, t.ex. i grunden eller i ytterväggen. Hus byggda mellan 1960-1983, småhus med betongplatta på mark samt hus med frånluftssystem hade i högre grad mögellukt i golvvinkeln än andra. Andra fuktindikationer som observerades av inspektörerna var inte associerade till hälsobesvär hos barnen. Mer än 80 % av småhusen och runt 60 % av lägenheterna i flerbostadshusen hade en lägre ventilationsgrad än vad som föreskrivs i den svenska byggnormen. Vidare visade det sig att barn med besvär hade lägre ventilation hemma än friska barn. För att validera enkäten jämfördes föräldrarnas enkätsvar med observationer från besiktningen. Det var mycket god överensstämmelse för olika byggnads-tekniska parametrar som exempelvis typ av hus eller typ av grundläggning, och relativt god för typ av ventilationssystem och golvmaterial. Däremot stämde föräldrarnas rapportering av olika typer av fuktindikationer och mögellukt dåligt överens med inspektörernas uppfattning. Slutligen visades att daghemsvistelse innebär en ökad risk för luftvägs-infektioner, vilket var väntat, men även att risken för astmatiska och allergiska symptom var större. Sammanfattningsvis visade undersökningarna att fuktskador i byggnaden är en riskfaktor för hälsobesvär såsom astma och allergi bland barn. Fuktindikationer som rapporterades av föräldrarna var i större utsträckning associerade till astma och allergiska besvär hos barnen, jämfört med de observationer som gjordes vid besiktningen.