Anpassning till rådande ordning. En studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet

Detta är en avhandling från Department of Educational Research, Box 23 501, S-200 45 Malmö, Sweden Tel: 040-325 000 fax: 040-32 52 10

Sammanfattning: Under de senaste decennierna har förhoppningar om en ökad andel manlig personal i förskolans verksamhet uttryckts från samhällets sida. Förhoppningarna har dock inte infriats och antalet yrkesverksamma manliga förskollärare var cirka två procent i slutet av 1990-talet. Denna könsmässigt underrepresenterade grupp, som i sin yrkesutövning befinner sig i en kraftigt könsmärkt verksamhet, förskolan, står i fokus för avhandlingens empiriska studie. Männens uppfattningar om förskolekulturen och den egna rollen i verksamheten fick tillsammans med videostudier i speciellt utvalda situationer bilda underlag. Resultatet visar att mycket traditionella uppfattningar om kvinnor och män, vad dessa gör och förväntas göra, uttrycks av de manliga förskollärarna. Deras uppfattning om förskolans kultur kan tolkas som att den främst är mycket kvinnligt orienterad, d.v.s. innehållsligt och arbetsmässigt organiserad utifrån ett kvinnligt sätt att se på verksamheten. Den egna rollen och det egna förhållningssättet anpassas till rådande ordning och uttryck av förnöjsamhet med både verksamheten som sådan och den egna rollen lyfts fram. De manliga förskollärarna tar aktiv del i förekommande aktiviteter vari omvårdnads- och rutinsituationer har stort utrymme. Mycket tydligt framgår av studiens resultat att de manliga förskollärarna visar upp en maskulinitet som är starkt omsorgsrelaterad. De bidrar på så vis till en omdefiniering av maskulinitetsbegreppet. Det är både manligt och kvinnligt att byta blöjor, städa och snyta barn. I förekommande fall uppvisas undandragandestrategier, d.v.s. männen drar sig undan eller anpassar sig under ett visst motstånd. Detta gäller t.ex vid utsmyckning av den fysiska miljön och i sysselsättningar där barnen ska sy, baka eller väva. Manligt könsmärkta aktiviteter, som fotboll och snickeri, ansvarar männen för, men aktiviteterna är marginaliserade av både kvinnorna och männen och tillkommer ofta av en slump. När männen själva väljer aktiviteter med barnen väljer de företrädesvis icke könsrelaterade aktiviteter som t.ex. skapande verksamhet. Till dessa aktiviteter har båda könen tillträde och de utgör på så vis ett gemensamhetsgods som kan bilda plattform för en arbetsfördelning, som bygger på att båda könen är en tillgång och behövs som förebilder. Förskolans verksamhet håller sakta på att förändras. Det går mycket långsamt då traditionella könsmönster anger normer och regler för hur arbetet ska bedrivas. Det sätt på vilket arbetet organiseras och bedrivs har betydelse för männens medverkan i verksamheten och vilka attityder till männens medverkan som skapas.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.