Planering för framsteg och gemenskap: om den kommunala utvecklingsplaneringens idémässiga förutsättningar

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Hur är det möjligt att planera om en kommun från arbetarstad till kunskapsstad? Idag har en rad svenska och europeiska kommunledningar ambitionen att återuppfinna städer genom att tvätta bort industristaden och ersätta den med en kunskaps-, informations-, kultur-, och/eller evenemangstad. Den här formen av kommunal utvecklingsplanering har genererat en rad olika frågor inom såväl den politiska praktiken som inom den statsvetenskapliga forskningen. Föreliggande studie tar avstamp i den grundläggande frågan om hur en sådan kommunal omvandling är möjlig. Frågan riktar uppmärksamheten mot förutsättningarna för planering och politik, och i avhandlingen riktas särskilt fokus på de idéer som möjliggör och begränsar den kommunala planeringen. Planeringstänkandet bygger av tradition och nödvändighet på ett antagande om ett allmänintresse: här är utgångspunkten att städer planeras för allas bästa, inte endast i enlighet med vissa gruppers intressen. Men trots detta grundläggande antagande har förståelsen av vad allmänintresset de facto består i varit oklar. I avhandlingen argumenterar författaren för att det historiskt har funnits två mål för planeringen. Det ena har varit att planera för framsteg, med en stark tilltro till att samhället utvecklas kumulativt, från jordbrukssamhälle, till industrisamhälle, till dagens kunskapssamhälle. Det andra målet har varit att planera för gemenskap. Här rör det sig antingen om föreställningen om en homogen gemenskap där främlingen är ett hot, eller om en heterogen gemenskap där alla stadsbor är främlingar inför varandra. Hur tar sig antagandena om framsteg respektive gemenskap uttryck i planeringen historiskt och hur tänker svenska kommuner kring dessa målsättningar idag? I avhandlingen analyseras dels idéernas betydelse för planering och politik över tid, dels analyseras den kommunala utvecklingspolitiken i Malmö under åren 1994-2006. Här ställer författaren frågan: hur har Malmö planerats för framsteg och gemenskap – och vilka återverkningar har dessa idéer för kommunalpolitiken och för staden.