Moulin Rouge på svenska Varietéunderhållningens kulturhistoria i Stockholm 1875‐1920

Sammanfattning: Syfte med den här avhandlingen är att empiriskt kartlägga framväxten och utvecklingen av varietéunderhållningen i Stockholm 1870-1920, för att kunna förstå både förhållandet till dess transnationella förebilder, ekonomiska dynamik, kulturella dragningskraft, samt förklara hur genren kom att uppfattas i den offentliga debatten. Med teorier hämtade från Antonio Gramsci och Pierre Bourdieu diskuteras varietéerna som ett uttryck för det sena 1800-talets samhällsförändringar och marknadskapitalistiska dynamik, som bl.a. synliggjordes i nya urbana livsstilar och mönster. Resultatet av dessa undersökningar visar hur den tyska, brittiska, amerikanska och franska varietéunderhållningen influerade den svenska motsvarigheten. Samtidigt var faktorer som de nationella och lokala ekonomiska, politiska och sociala förhållandena avgörande i skapandet av de specifika uttrycksformer varietéunderhållning fick i Stockholm. Avhandlingen visar också hur varietésalongernas sociala praktiker, genom en medveten disciplineringssträvan från såväl entreprenörer som politiker, kom att genomgå en förändringsprocess där den sociala samvaron minskade till förmån för en allt starkare fokus på föreställningarnas innehåll. Genom sina samhällsutmanande drag kom varietéunderhållningen även att fungera som plattform varifrån viktiga värden och normer förhandlades och medierades. Detta bidrog till att underhållningsformen blev en måltavla för sedlighets- och nykterhetsrörelsen. Moulin Rouge på svenska är, genom att sätta fokus på hur entreprenörer, artister, skribenter, musikkompositörer och kritiker tänkte och agerade i den framväxande offentliga urbaniteten, ett viktigt bidrag i förståelsen av hur den tidiga svenska massproducerade populärkulturen tog form i slutet av 1800-talet.