Varför CASE-verktyg i systemutveckling? : en motiv- och konsekvensstudie avseende arbetssätt och arbetsformer

Sammanfattning:

För utveckling av datorbaserade informationssystem existerar numera många olika typer av datorstöd. På senare år har det skett en intensiv utveckling av olika verktyg (programvaror) som skall vara behjälpliga vid systemutveckling (SU). Verktyg för senare faser (realisering/konstruktion) under SU-processen har funnits sedan en lång tid tillbaka, men datorstödda hjälpmedel har nu även konstruerats för de tidigare faserna (analys, design).Verktyg som skall ge stöd under SU-processen benämns ofta för CASE-verktyg. CASE är en förkortning av Computer Aided Systems/Software Engineering. CASE-verktyg som stödjer tidiga faser brukar kallas för upper-CASE och CASE-verktyg som stödjer senare faser för lower-CASE. I denna rapport identifieras ett antal motiv för att införa CASE-verktyg i systemutvecklingsprocessens tidigare faser. I rapporten identifieras också konsekvenser av användning av CASE-verktyg för arbetssätt och arbetsformer. Slutligen studeras om de motiv som föranlett en satsning på CASE-verktyg har infriats.Sex fallstudier har genomförts i svenska företag som utvecklar administrativa system. Utifrån dessa fallstudier presenteras erfarenheter kring motiv och konsekvenser av användning av CASE-verktyg. Rapporten består av en inledande del där problemområde, forskningsmetod och teoretiska förutsättningar redovisas. Därefter redovisas empiriskt material från fallstudierna.Resultatet av denna studie visar att de huvudsakliga motiven för att införa CASE-verktyg är att man vill uppnå konkurrensfördelar genom att erhålla kortare projekttider och att få en bättre produktkvalitet. Det finns inget i denna studie som tyder på att användning av CASE-verktyg har medfört förändrade arbetsformer. CASE-verktyg används huvudsakligen i enskilt arbete.Olika konsekvenser för arbetssätt har identifierats. De CASE-verktyg som använts i fallstudierna kan i första hand klassificeras som dokumentationsstödjande och verktygen stödjer huvudsakligen framställning av diagram. Användare av undersökta CASE-verktyg har ansett sig fått ett godtagbart stöd för diagramutformning och lagring av objekt. I flera av de studerade fallen anser man att de motiv man haft för införande har infriats och att verktygen innehåller en godtagbar funktionalitet. I andra fall anser man att motiven ej infriats och att verktygens funktionalitet är otillräcklig.För att lyckas med ett CASE-införande är det viktigt att en noggrann behovsanalys genomförs och att man före införandet utsätter CASE-verktygen för en omfattande prövning. Resultatet från denna prövning skall ligga till grund för en utvärdering och bedömning av verktygets förmåga. Avsaknaden av dokumenterade utvärderingar är påtaglig i de studerade fallen.