Explorations in Behavioral Economics: Realism, Ontology and Experiments

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish "Behavioral Economics" är ett område inom nationalekonomin där forskningsresultat från främst psykologin inhämtas vid analys av ekonomiska fenomen, även om andra samhällsvetenskaper såsom socialpsykologi och sociologi också givit bidrag. Följande avhandling och dess fyra uppsatser undersöker delar av "Behavioral Economics" med särskild betoning på realism, ontologi och experiment. I den första uppsatsen analyseras två översiktsartiklar om "Behavioral Economics" ur ett metateoretiskt perspektiv. Särskilt analyseras de motiv som förs fram för studiet av "Behavioral Economics". Deras argumentation befinns vara acceptabel men analysen finner att användandet av termen "realism" är otydlig. Ett alternativt motiv som befinns fungera bättre givet ändamålen presenteras. Andra uppsatsen betraktar formalisering av Herbert A. Simons teori om "Bounded Rationality". Denna teori innebär en kritik mot begreppsbildningen av individen som en maximerande beslutsfattare. Samtidigt är optimeringstekniker populära i formella modeller i nationalekonomin. Kan man använda dessa tekniker även när man modellerar "Bounded Rationality"? En analys presenteras som visar att denna slags formalisering är metateoretiskt olämplig. Samtidigt förs det fram argument att "Bounded Rationality" är ett exempel där formaliseringar kan vara fördelaktiga. I den tredje uppsatsen analyseras två artiklar som rapporterar om utförda experiment kring ofullständiga kontrakt. Särskilt intressant är deras användande av termerna "firms" och "workers" i artiklarna trots att dessa termer inte använts i instruktionerna för experimenten. Den metateoretiska analysen visar att detta användande är olämpligt. Fjärde och sista uppsatsen rapporterar från ett utfört experiment om finansiellt beslutsfattande hos lekmän. Experimentet utfördes på 284 studenter där en stor del hade begränsade finansiella kunskaper. De valde aktier registrerade på Stockholmsbörsen som de allra helst samt allra minst kunde tänka sig att investera i med ett års placeringshorisont. Huvudresultatet är att deltagarna fattade bra finansiella beslut jämfört med marknadsindex. Särskilt hög avkastning erhölls aningen anmärkningsvärt för de aktier de allra minst kunde tänka sig att investera i. Dock bör slutsatser dras med försiktighet och det är viktigt att replikerande studier görs i framtiden.