Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Sammanfattning: De naturvetenskapliga ämnena i svenska skolan kan undervisas som separata ämnen i kemi, biologi och fysik, men också ämnesintegrerat, d.v.s. tillsammans eller med andra skolämnen. Både internationella och svenska studier visar att begreppet ämnesintegrering är mångfasetterat och saknar enhetlig definition. Avhandlingens syfte är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning och den består av fyra delstudier. För att ta reda på mer om hur yrkesverksamma lärare beskriver och genomför sådan undervisning intervjuades fem lärare som enligt egen utsago undervisar ämnesintegrerat i skolår 7 till 9 (13-16 år). Den andra studien presenterar två av dessa lärares intentioner med ämnesintegrerad naturvetenskap och hur dessa intentioner visar sig i klassrummet. Studien baseras på intervjuer och klassrumsobservationer som analyserats med intentionell analys. Syftet med den tredje studien är att undersöka vilken typ av kunskap, och vilket innehåll som är framträdande i de två lärarnas arbete med ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning. Också relationen mellan den kunskapsbetoning som läraren säger att de vill ha i sin undervisning och den kunskapsbetoning som kommer till uttryck i undervisningen har undersökts. Som analysverktyg har Bloom’s reviderade taxonomi använts. Syftet med den fjärde studien är att undersöka elevernas syn på ämnesintegrerad undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Analysen baseras på data som samlats in genom gruppintervjuer med elever, elevenkät och klassrumsobservationer.Lärarnas syfte med att organisera undervisningen ämnesintegrerat är att eleverna ska få en helhetssyn på det naturvetenskapliga innehållet, och att de ska kunna tillämpa sina kunskaper och se relevansen av dem i sina vardagliga liv. Ett annat skäl är att lärarna själva tycker att det är ett mer stimulerande sätt att arbeta på. Resultatet visar att ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning är viktig för att ge en helhetssyn, men inte så nödvändig för att knyta undervisningen till elevernas vardag. I undervisningssituationen blev yttre faktorer viktigare än vad lärarna hade uttryckt som viktiga faktorer för deras val att ämnesintegrera och påverkade dem så att de ändrade sin undervisning. Lärarnas syfte med kunskapsbetoningen stämde väl överens med aktiviteterna i klassrummet. Vissa sammanhang undervisades ämnesspecifikt och andra sammanhang ämnesintegrerat. I de ämnesintegrerade sammanhangen fanns en större tonvikt på fakta- och begreppskunskap på en högre processdimension, t.ex. att eleverna skulle analysera och värdera information och göra val, ställningstaganden och mindre betoning på att minnas.Enligt elevernas upplevelser är undervisningens innehåll viktigare för att skapa ett intresse än undervisningens organisation. Det är viktigare att undervisningen är relaterad till deras vardag och att kunskaperna är användbara, än om den är ämnesintegrerad eller inte. Överlag uppskattar flickorna den ämnesintegrerade undervisningen mer än pojkarna. Pojkarna tycker att den är mer ansträngande att arbeta ämnesintegrerat och tror dessutom att de får mindre begreppskunskaper med den ämnesintegrerade naturvetenskapliga undervisningen.