Rethinking Competence : On Performing Digital Transformation

Sammanfattning: Nya fenomen växer fram i takt med att vi införlivar digitala tekniker på arbetsplatsen. Den digitala omvandlingen undersöks här främst i betydelsen av att omvandla affärsmodeller för att skapa konkurrensfördelar. Men det är inte bara den affärsmässiga sidan av den digitala omvandlingen som är viktig. Även andra aspekter, såsom omvandling av arbetsmetoder och kompetenser, har betydelse. Istället för att fokusera på hur företag kan överleva trots ständiga tekniska förändringar ställer jag i denna forskning frågan hur medarbetarna klarar den ständiga förnyelsen på arbetsplatsen. Några av de frågor jag söker svaret på är: Vad består digital kompetens av? Vilka aspekter i arbetet förändras i takt med den ökande närvaron av digitala tekniker på arbetsplatsen? Hur påverkar dessa föränderliga aspekter kompetensen på arbetsplatsen? Varför är medarbetare frustrerade över sin kompetensutveckling, trots att de arbetar framgångsrikt med avancerade digitala tekniker? Hur kan vi främja kompetensutvecklingsprocesser på arbetsplatsen på ett följsamt sätt?Som exempel använder jag två yrken som genomgår en omfattande digital omvandling: digital kommunikation och fordonsteknik. I båda dessa yrken kommer man i kontakt med infrastrukturmässiga digitala tekniker, såsom digitala kommunikationsplattformar och den digitala fordonskontrollplattformen för självkörande funktioner. Genom att fokusera på kommunikationsansvarigas och fordonsteknikers arbete tillhandahåller jag argument för digital omvandling som en utpräglad form av förändring. De fall som presenteras visar också hur arbetet måste organiseras dynamiskt, och hur medarbetare påverkas genom behovet av att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.För att tillhandahålla dessa argument har jag förlitat mig på utförliga data som har samlats in genom 59 intervjuer med medarbetare och chefer, åtta månaders iakttagelser av teknikernas arbete och flera års studier på fältet där jag har följt deras arbete. Baserat på slutsatserna som presenteras i fem akademiskt granskade artiklar, undersöks följande punkter i avhandlingen:Omvandling kontra förändring: Olika aspekter av arbetet omvandlas genom införandet av digitala tekniker. Denna omvandling är ett resultat av en mångfaldig, inre och anbringad utveckling av gränser, förhållanden, innebörder och stödjande viiimetoder på arbetsplatsen. Omvandlingen skiljer sig därmed från förändring i form av utbyte av färdigheter som ett resultat av en toppstyrd implementering av i förväg utarbetade svar på fördefinierade problem.Att uppfatta arbetet kontra att ständigt föreställa sig arbetet: Användningen av digitala tekniker utvidgar det vi kan/bör göra på arbetsplatsen och som ett resultat av det blir kompetens något som inte bara innebär förmågan att förstå de nuvarande arbetsförhållandena utan även förmågan att föreställa sig nya. Förmågan att föreställa sig nya möjligheter uppnås genom ständig utvärdering av nuvarande arbetsomständigheter. Följaktligen omvandlas kompetens genom ständig utvärdering till en pågående process där man reviderar sin förståelse för arbetet. Men uppbyggandet av den här typen av dynamisk förmåga hindras av tänkesätt som historiskt har föranletts av fördefinierade problem och optimala lösningar.Att utföra arbetet kontra kompetens på arbetsplatsen: Heterogena mekanismer krävs för att stödja den ständigt föränderliga förståelsen för arbetsförhållanden. Heterogeniteten hos dessa mekanismer visas i förekomsten av motsatta eller överflödiga åtgärder som alla är oumbärliga för att arbetssystemet ska fungera väl. Resultaten visar dock att det faktiskt har biverkningar att genomdriva en sådan tankemässig anpassningsförmåga och handlingsmångfald. Även om arbetssystemet är lyckat, bedöms individernas utveckling på lång sikt av behovet att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.Att uppfatta kontra att förstå: I arbetssituationer där digitala tekniker införlivas i stor utsträckning är förändring en bestående faktor. För att hantera förändringen krävs därför löpande eftertanke och ständigt övervägande. Det innebär att medarbetarnas inte kan ha ett fast och statiskt tänkesätt för att kunna förstå sitt arbete. Arbetet är i stället en pågående process och medarbetarna måste engagera sig i olika pågående aktiviteter. Det handlar alltså om att fokusera på att förstå snarare än begreppsmässiga tillstånd, och detta visar att stödlösningar måste uttänkas i takt med att arbetsförhållandena förändras. Fördefinierade problem och optimala lösningar blir med andra ord inte lika viktiga.Slutsatserna ovan får konsekvenser för medarbetarnas digitala kompetens. Dessa konsekvenser kan sammanfattas i fyra förutsättningar för förståelsen av digital kompetens:• Digital kompetens, förutsättning 1: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna utför olika uppgifter på kort tid, och ixi frånvaro av direkta organisatoriska krav, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt dra nya gränser.• Digital kompetens, förutsättning 2: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna tillmötesgår ett ökat antal heterogena sociala och tekniska faktorer, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt förhålla sig till vad som är värt att medverka i.• Digital kompetens, förutsättning 3: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna kan hämta mening och mål från ett utvidgat nätverk av kontakter, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt utvärdera relevansen av den aktuella valda vägen.• Digital kompetens, förutsättning 4: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna ständigt omförhandlar målet och vägen dit, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att komma ihåg att stödplaner är verkningsfulla i en specifik tidsbegränsad kontext.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)