Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet : en jämförelse mellan Västervik och Varberg

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Utgångspunkten i den här avhandlingen är det faktum att många av Sveriges kommuner har problem med minskande invånarantal och en skev befolkningsstruktur. Den här typen av utvecklingsmönster medför ofta svårigheter för en kommun att attrahera människor att flytta till kommunen, och att upprätthålla en tillfredsställande kommunal service. I sin förlängning kan detta få negativa konsekvenser för kommunens framtida utveckling. I denna studie används begreppet socialt hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling är här kopplat till en kommuns förmåga att uppnå och upprätthålla en utveckling som inte har negativa konsekvenser för invånarantalet och befolkningsstrukturen, samt en kommuns förmåga att hantera krissituationer, såsom konjunktursvängningar och andra samhällsförändringar. Ofta talar man om hållbar utveckling utifrån ekologiska perspektiv där miljö och natur står i fokus. Här ligger dock fokus på sociala hållbarhetsperspektiv där komponenterna demografiska förhållanden, socioekonomiska förhållanden, kultur och tradition, tekniska system samt inflytande och makt ingår. I denna studie ses befolkningen som en betydelsefull resurs. Förutom demografiska förhållanden är det främst socioekonomiska förhållanden och kultur och tradition som studeras närmare. Det övergripande syftet med studien är att identifiera bakomliggande faktorer som påverkar socialt hållbar utveckling i kommuner. Kommunerna Västervik och Varberg utgör studiens empiriska exempel. Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar, där den första frågeställningen behandlar vilken betydelse kommunens historiska utvecklingsmönster har för dagens förhållanden och för kommunens framtid. Den andra frågeställningen tar upp kommunens typiska drag och de attraherande och repellerande faktorer som går att identifiera. Den tredje, och sista frågeställningen, behandlar hur kommunala tjänstemän och boende ser på den egna kommunens utvecklingsmöjligheter, och vilka utvecklingsstrategier man arbetar efter i kommunen. För att kunna besvara mina frågeställningar har kommunerna studerats utifrån historiska beskrivningar, demografisk statistik samt genom intervjuer med kommunala tjänstemän och kommuninvånare. Olika teoretiska aspekter på lokal och regional utveckling har använts, såsom teorier kring demografiska utvecklingsmönster, samhällstrukturer, lokal identitet och socialt kapital. I studien har ett flertal bakomliggande faktorer identifierats. Exempelvis har en kommuns tidigare utvecklingsmönster stor betydelse både för hur förhållandena ser ut i dagsläget och hur de kan komma att se ut i framtiden. Även attraherande och repellerande faktorer som boendemiljöer, bostadsutbud, arbetsmarknad, naturlandskap, stadsmiljö, kultur- och fritidsutbud, vård samt kommunal service såsom skola och omsorg är förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till. Andra centrala faktorer är den lokala identitet som återfinns i en kommun, liksom den typ av ”anda” som går att identifiera. Det är även viktigt att man har tillgång till handlingskraftiga lokala aktörer som driver utvecklingen framåt. Kommunens geografiska läge samt kommunikationer och infrastruktur utgör andra centrala faktorer. Efter att ha identifierat de faktorer som är framträdande och centrala för en socialt hållbar utveckling kan man gå vidare och utarbeta konkreta åtgärdsplaner för det fortsatta utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att när man arbetar med att försöka uppnå en hållbar utveckling är det viktigt att tydliggöra vad som avses med en hållbar utveckling. Det är även viktigt att identifiera de faktorer som lett fram till dagens förhållanden, för att därefter sätta upp handlingsplaner och konkreta mål att arbeta utifrån.