Early parathyroidectomy in mild primary hyperparathyroidism: Effects on heart and bones

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Det råder delade meningar om hur man bäst tar hand om patienter med lindrig primär hyperparatyreoidism (PHPT), dvs. överfunktion i en eller flera av de fyra bisköldkörtlarna med endast lätt förhöjning av kalciumnivån i blodet. Det finns de som förordar operation, medan andra anser att det inte behövs någon behandling så länge sjukdomen inte förvärras. Syftet med det aktuella avhandlingsprojektet var att undersöka eventuella risker med fördröjd behandling, särskilt vad gäller effekter på hjärta och skelett. Femtio patienter som fått diagnosen lindrig PHPT och förklarat sig villiga att delta i projektet lottades till operation antingen direkt eller efter ett års väntetid. Hjärtat undersöktes med hjälp av ultraljud, isotopteknik (baserad på radioaktivt märkta blodkroppar) och analys av ett hormonrelaterat ämne som insöndras till blodet från hjärtmuskelceller. Skelettet undersöktes dels genom mätning av bentäthet med röntgenteknik, dels genom mätning i blod och urin av vissa ämnen som avspeglar nedbrytning och nybildning av ben. Det visade sig att försämrad bentäthet (dvs. ökad benskörhet som är en följd av PHPT) återhämtade sig på ett likartat sätt i ryggraden oberoende av om patienten hade opererats direkt eller efter ett års väntetid. Däremot hade de patienter som fått vänta på sin behandling sämre förmåga att återställa sin förlorade bentäthet i höften, något som i sin tur innebär ökad risk för höftfraktur (denna skillnad mellan höft och rygg hänger sannolikt samman med olika uppbyggnad hos benet i olika delar av skelettet). Återhämtningen i bentäthet efter operation för PHPT visade sig bara delvis bero på en normaliserad blodnivå av bisköldkörtel-hormon. Hos de kvinnliga patienterna (som utgjorde det stora flertalet i projektet) var den viktigaste faktorn för ökning av bentätheten i själva verket en ökad nivå i blodet av obundet, aktivt testosteron (dvs. "manligt" könshormon, som normalt bildas inte bara hos män utan även hos kvinnor i äggstockar och binjurar). Detta tidigare okända samband mellan bisköldkörtel-funktion och testosteron kan förklara vissa hittills förbryllande symptom hos många patienter med PHPT och förtjänar att utredas vidare i andra projekt. Före operationen visade patienterna ett klart samband mellan blodnivån av bisköldkörtel-hormon och förekomst av hjärtförstoring i bemärkelsen ökad hjärtmuskelmassa, som är en stark riskfaktor för död i hjärtsjukdom. Det är känt att bisköldkörtel-hormon har förmåga att stimulera tillväxt av hjärtmuskelceller, och detta avhandlingsprojekt visar dessutom att tidig operation av lindrig PHPT (med endast lätt förhöjd kalciumnivå i blodet) har positiv effekt genom att bromsa en fortsatt ökning av hjärtmuskelmassan, som på sikt kan minska och normaliseras när orsaken till ökningen väl är undanröjd. Efter bisköldkörtel-operationen förekom vissa förändringar i hjärtats funktion, som kan förklaras av normaliseringen i blodnivån av bisköldkörtel-hormon och kalcium. Dessa förändringar var av övergående natur och så pass lindriga att de inte gav upphov till några symptom eller på något sätt påverkade patientens arbetsförmåga. Sammanfattningsvis kan konstateras att detta avhandlingsprojekt har gett tydliga belägg för gynnsamma effekter på hjärta och skelett vid tidig kirurgisk behandling av lindrig PHPT. Således rekommenderas operation av patienter med PHPT oavsett graden av förhöjning i blodets kalciumnivå.