Prescribed physical activity. A health economic analysis

Detta är en avhandling från Physiotherapy

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Det finns övertygande bevis för att fysisk inaktivitet ökar såväl sjuklighet som dödlighet när det gäller flertalet av våra vanligaste folksjukdomar. Inaktivitet är den globalt sett fjärde största riskfaktorn och orsak till förtida död, efter högt blodtryck, tobak och högt blodsocker. Enligt WHO:s beräkningar uppgår antalet dödsfall i världen orsakat av inaktivitet till minst 3,2 miljoner per år. Regelbunden fysisk aktivitet har en odiskutabelt positiv effekt på vår fysiska och mentala hälsa. Inaktivitet innebär en ökad ekonomisk börda för samhället: 2002 i Sverige uppgick samhällets kostnader för den del av befolkningen som var otillräckligt fysiskt aktiv och inaktiv till ca sex miljarder kronor, vilket inkluderar kostnader för hälso- och sjukvården samt s.k. indirekta kostnader för produktionsbortfall p.g.a långtidssjukfrånvaro och förtida död. Hittills har vetenskapliga studier visat begränsade belägg för kostnadseffektivitet för program inom hälso- och sjukvården, program med syfte att öka den fysiska aktivitetsnivån bland inaktiva individer. Ekonomiska utvärderingar är ett viktigt redskap då t ex prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska genomföras. (Prioriteringar måste göras eftersom våra resurser är begränsade.) Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är en etablerad metod i Sverige för att skriva ett recept på motion. Det är ett koncept med syfte att öka den fysiska aktiviteten hos inaktiva så att den motsvarar de nivåer av fysisk aktivitet som rekommenderas i ett hälsofrämjande perspektiv. Det 4-månaders primärvårds-program (”Fysisk aktivitet på recept / Physical activity on prescription, PAP”) som ligger till grund för denna avhandling genomfördes i sydöstra Skåne under åren 2006-2008, och har sedan utvärderats med främst hälsoekonomiska analysmetoder. Det övergripande syftet med avhandlingen var att analysera de hälsoekonomiska konsekvenserna av programmet ”Fysisk aktivitet på recept” (FaR). Mer specifikt var syftena med de olika studierna att undersöka hur mycket FaR-programmet kostade, och om man deltagarnas fysiska aktivitetsnivå kunde ökas genom programmet [delstudie I], att undersöka den s.k. betalningsviljan för olika hälsoeffekter av att motionera, och undersöka om det finns vissa faktorer som är associerade till betalningsviljan [delstudie II], att i en 1-års uppföljning se om deltagarna fortfarande var fysiskt aktiva, samt undersöka motivationsnivån hos deltagare som fullföljde resp inte fullföljde programmet [delstudie III]. I den sista delstudien ville vi undersöka om programmet påverkade deltagarnas livskvalitet, samt undersöka om programmet är kostnadseffektivt [delstudie IV]. Studien var en randomiserad klinisk studie, där från början 528 deltagare lottades att tillhöra antingen en hög-dos eller låg-dos grupp, där man tränade olika mycket under en 4-månaders period. Hög-dos gruppen bestod av gruppträning två gånger per vecka, undervisning om nyttan av fysisk aktivitet samt ett motiverande samtal. Låg-dos gruppen fick skriftlig information om möjligheten att delta i gruppträning en gång per vecka. Resultaten av en kostnads-konsekvens analys [delstudie I] visar att vid en fyra-månaders uppföljning (n=245) är den genomsnittliga kostnaden per deltagare för programmet SEK 6475 för en hög-dos grupp, och SEK 3038 för en låg-dos grupp, och att den största delen av kostnaderna bärs av individen själv. Deltagarnas fysiska aktivitetsnivå ökade signifikant, men utan skillnader mellan grupperna. Studien av betalningsviljan [delstudie II], som genomfördes på de 128 första deltagarna som fullföljde 4-månaders programmet, visade ingen signifikant skillnad i betalningsvilja för olika hälsoförbättringar av FaR mellan de båda grupperna, men att betalningsviljan är associerad till en högre utbildningsnivå, inkomst och BMI. En kostnadsanalys i delstudie III (n=178, bortfall 66%) visar att samhällets kostnader pga minskad inaktivitet minskar med 22%, pga minskade kostnader för hälso- och sjukvården och minskade kostnader för produktionsbortfall. Den signifikanta ökningen av fysisk aktivitetsnivå som sågs vid 4 månader kunde bekräftas i 1-års uppföljningen. En s.k. kostnads-nytto analys [delstudie IV] av de 178 individer som kom till 1-års uppföljningen visar att FaR-programmet är kostnadseffektivt, och att kostnaden per QALY, SEK 323 750 (hög-dos gruppen) och SEK 101 267 (låg-dos gruppen) anses moderat i förhållande till andra metoder inom sjukvården. En låg-dos grupp är mer kostnadseffektiv och har större livskvalitetsförbättringar än en hög-dos grupp. Konklusioner: FaR-programmet kunde få inaktiva individer att öka sin fysiska aktivitetsnivå signifikant. Deras livskvalitet ökade också signifikant, i en låg-dos gruppen. Bäst följsamhet för programmet fanns hos äldre och hos de individer som skattade sin hälsa till relativt god när de startade i programmet. Dessa individer kan sägas utgöra målgruppen för FaR-programmet eftersom de uppnår bäst resultat. Att identifiera rätt målgrupp är nödvändigt för att uppnå följsamhet, effektivitet och kostnadseffektivitet av ett program som detta. FaR-programmet är kostnadseffektivt, visat i en kostnadsnyttoanalys, och gör programmet lönsamt i ett samhällsperspektiv. Programmet är mest kostnadseffektivt för en låg-dos grupp. En ökad tillgänglighet när det gäller träning hade kunnat öka marginalnyttan genom en ökad följsamhet i programmet.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)