Studies of molecular events during peripheral B cell differentiation

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Immunsystemet skyddar oss mot de patogener (t ex bakterier eller virus) som vi dagligen utsätts för. Det består av flera olika samtidigt verkande system. De enklare består av vår hud och de olika slemhinnor som finns till exempel i halsen och i tarmsystemet. Vidare finns det olika typer av celler och blodproteiner som kan skydda oss mot många infektioner. Det mest utvecklade, och invecklade, systemet är det specifika immunsystemet. Det består framför allt av vita blodkroppar, lymfocyter. Dessa celler har ytproteiner som kan känna igen till exempel virusinfekterade celler eller bakterier. Miljontals lymfocyter bildas dagligen i kroppen. Det unika med dessa celler är att varje cell som bildas endast kan känna igen en enda främmande struktur. Alla de celler som bildas känner dock igen olika strukturer vilket gör att det totala antalet strukturer som kan kännas igen är mycket stort. Dessa celler cirkulerar i kroppen och om de möter den struktur som de känner igen aktiveras cellen och börjar dela på sig. Detta medför att stora mängder celler med samma specificitet bildas och kan bekämpa tex en infektion. Lymfocyter kan delas in i T och B celler. T cellerna kan antingen döda till exempel virusinfekterade celler direkt eller producera lösliga proteiner som stimulerar andra celltyper. B cellerna producerar lösliga antikroppar. Om dessa antikroppar binder till en bakterie leder det till att den elimineras. En annan central mekanism som är unik för det specifika immunsystemet är att minnesceller bildas. Om vi råkar ut för samma infektion ytterligare en gång kan dessa minnesceller skydda oss. Detta är basen för hur ett vaccin fungerar och orsaken till att vi till exempel bara drabbas av "barnsjukdomar" en gång under livet. Vad det gäller B celler så är det inte bara ett relativt stort antal minnesceller som skyddar oss vid en andra infektion. De minnes B celler som skapas är också förändrade så att de kan binda sin specifika struktur bättre än de kunde när de först aktiverades. Detta kallas affinitetsmognad och sker genom att de gener som kodar för antikropparna blir muterade. Dessa punktmutationer gör att styrkan i bindningen ökar och antikropparna blir därmed effektivare. De tre första artiklarna som ingår i denna avhandling analyserar olika aspekter av affinitetsmognad. Detta involverar en analys av hur de minnes B celler som skapas under en första infektion överlever och förändras inför en andra infektion. Vidare analyserar vi hur affinitetsmognaden påverkas i möss där ett protein som är centralt för immunsystemet har slagits ut. I de sista artiklarna har vi analyserat de cellulära förändringar som sker när en B cell aktiveras och börjar producera lösliga antikroppar. I dessa arbeten har vi identifierat två proteiner som uttrycks huvudsakligen i dessa celler. Det första proteinet uttrycks även i andra celltyper men bland B celler är det bara de antikroppsproducerande cellerna som uttrycker det. Det är därför en bra markör för dessa celler. Detta protein verkar även kunna stimulera dessa celler att producera mer antikroppar. Det andra identifierade proteinet är tidigare okänt. Vi vet ännu inte funktionen av detta protein men det finns endast i de celler som producerar lösliga antikroppar. Vidare så har man hittat vissa cancerformer som är förändrade i en region av DNA som även innehåller den gen som kodar för det identifierade proteinet finns. Detta skulle kunna betyda att det är involverat i aktivering av vissa cancerformer.