Lika chanser i gymnasiet? : en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion

Sammanfattning: Under 1990-talet genomfördes en genomgripande reform av det svenska gymnasiet. Dels ersattes de tidigare gymnasielinjerna med treåriga program, som samtliga ger en grundläggande högskolebehörighet, dels flyttades ansvaret för utbildningens genomförande och ekonomi från staten till kommunerna. Ett kriterierelaterat betygssystem ersatte också det tidigare normrelaterade. Det betyder att eleverna betygsätts utifrån hur väl de uppfyller de kunskapsmål som är uppsatta i kursplanerna. Eftersom betygen används som urvalsinstrument är det viktigt att de är likvärdiga mellan skolor och program ? en elevs kunskaper ska värderas lika oavsett var hon har fått sin utbildning och sitt betyg. För att stödja en likvärdig betygsätting finns nationella prov för vissa kurser. Denna avhandling bygger på resultaten av en skolverksstudie av hur de nationella proven i matematik A, engelska A och svenska B, kurser som är gemensamma för elever i alla program, används och fungerar i betygsättningen i olika program och skolor, och hur de stämmer överens med den undervisning som ges i dessa kurser i de olika miljöerna. I studien intervjuades lärare, elever och rektorer i fyra program (barn- och fritidsprogrammet, byggprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet) på fyra skolor, som representerade mycket skilda miljöer för lärande. Studien visade att det finns en mycket stor variation mellan program och skolor i alla led från undervisning och förberedelser till genomförandet och bedömningen av de nationella proven, och slutligen i hur de nationella proven användes i betygsättningen. I avhandlingen sätts dessa resultat in i ett vidare perspektiv med hjälp bl.a. av reproduktionsteori. En viktig slutsats är att äldre utbildningsformers olika traditioner och uppdelning av elever med olika kön och bakgrund på olika utbildningsgrenar i stor utsträckning lever kvar i det nuvarande systemet. Eleverna differentieras genom sina val till och inom olika program och skolor, och väl inne får de undervisning med olika inriktning och som ger olika tillgång till de kognitiva verktyg som fordras för de högre betygen ? något som bl.a. återspeglas i att skilda läromedel används för samma kurs i olika program. I avhandlingen framkommer att kursplaner och betygskriterier såväl som de nationella proven är mera kongruenta med de studieförberedande programmens traditioner och koder. Att elever i olika program och skolor har olika förutsättningar att klara uppgifterna i de nationella proven och att svara upp mot betygskriterierna i de gemensamma kurserna kan förstås i detta perspektiv ? likaså att de nationella proven har olika status och används på olika sätt i betygssättningen.