Development of the Stress Strategy Test as a personnel selection instrument

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen beskriver utvecklingen av ett personlighetstest, Stress Strategy Test (SST), och hur detta test kan skilja på olika personer utifrån personlighet och de särskilda kognitiva strategier de använder sig av. Det relateras också till ett begåvningstest och psykologintervju av över tretusen individer. Testet bygger på den av J.R. Stroop uppmärksammade principen, Stroopeffekten, att det går fortare att läsa färgord än att benämna den färg de är tryckta i, exempelvis om färgordet rött står skrivet i grönt eller ordet rött i blått. Här finns således en inkongruens mellan färgordets innebörd och den färg det är tryckt i vilket är den färg som försökspersonen ska uttala. I den första studien testades tre olika militära grupper sammansatta utifrån urvalskriterierna vid mönstringen samt en grupp bestående av personer som dömts till fängelse eller ungdomsvård för våldsbrott och som bedömts ha bristande impulskontroll. I den mest kvalificerade militärgruppen ingick stridspiloter, fallskärmsjägare och kustjägare, medan i den något lägre rankade gruppen ingick stridsbåtförare och officersaspiranter. Den tredje militärgruppen som ingick bestod av stridsvagnsskyttar vars värden är genomsnittliga på begåvning och psykologbedömning vilket motsvarar normalpopulationen. Resultatet visade att testet kunde skilja mellan grupperna på ett relativt bra sätt så att 52,6% av försökspersonerna placerades i respektive ursprungsgrupp, det vill säga rätt grupptillhörighet utifrån varje individs individuella prestation avseende de fyra måtten i varje serie. Om endast slumpen fått råda skulle utfallet på de fyra grupperna ligga på 25%. De mest extrema grupperna innefattade piloterna och de våldsbrottsdömda där 56% respektive 50% kategoriserades i rätt grupp. Testresultatet var således mer än dubbelt så bra som ett slumpmässigt utfall. Den andra studien utgör ett experiment med en vidareutvecklad testdesign, Stress Strategy Test (SST), som är utökad med en tredje serie med inkongruenta färgord, således sådana som innefattar Stroop effekten som också ingår i serie två. Denna serie skiljer sig emellertid från serie två i det att de kvadrater med färgord som befinner sig runt om rektangeln där nya färgord kontinuerligt visas ständigt byter plats. Detta innebär att försökspersonen får svårare att på ett konsekvent sätt skapa en strategi i testgenomförandet då personen ständigt måste reorientera sig för att lokalisera var det fasta färgordet befinner sig. Stroopeffekten i den tredje serien är således kopplad till vad som kom att benämnas för reorienteringseffekten vilket motsvaras av en persons förmåga att anpassa sig till nya omständigheter på ett rationellt och effektivt sätt.. I den andra studien ingick motsvarande grupper som i den första dock något mer renodlade och med något färre individer. Här ingick piloter, stridsbåtförare, pansarbilsförare samt en grupp personer som dömts till fängelse eller ungdomsvårdskola för våldsbrott. Resultatet visar att testet ökade diskrimineringsförmågan till totalt 65,2 % i jämförelse med den första testdesignen. I extremgrupperna av piloter och våldsbrotts dömda kunde 80 % respektive 72,2 % av individerna placerades i respektive ursprungsgrupp. Den tredje studien redovisar sambanden mellan Stress Strategy Test och den obligatoriska psykologintervjun av värnpliktiga vid mönstringen samt intelligenstestet. I intervjun bedöms de mönstrandes psykiska funktionsförmåga (PF) genom att psykologen med utgångspunkt i den mönstrandes tidigare historia gör en prognos av personens förutsättningar att klara av och agera på ett rationellt sätt i en krigssituation. Resultatet visar på att Stress Strategy Test har en samvariation med PF i termer av emotionell stabilitet motsvarande 12,25 % samt 17,64 % till begåvningstestet. SST utgår från helt andra premisser än de konventionella urvalsmetoderna men mäter delvis samma faktorer som intervjun och begåvningstestet. SST antas dessutom tillföra ett mått på stresshanteringsförmåga samt förmågan till koncentration och att kunna fokusera på arbetsuppgifter, något som är kopplat till arbetsminnet ”working memory”.