Security in Physical Distribution Networks - A Survey Study of Swedish Transport Operators

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Antagonistiska hot mot godstransporter och logistik såsom stölder, smuggling, förfalskningar och terroristaktiviteter utgör ett stort och ofta förbisett problem. Bara i Sverige beräknas stölder under transport kosta samhället ca 1 miljard kronor årligen. Denna avhandling visar att många svenska transportföretag trots detta inte investerar i lösningar för att förbättra skydd av gods mot sådana hot. Transportföretagen i allmänhet, och i synnerhet de med lägre säkerhet tenderar att: 1. uppfatta att brottslingar inte åtalas och döms på ett korrekt sätt av de svenska domstolarna. 2. uppleva att de brottsbekämpande myndigheterna inte tilldelar tillräckliga resurser för att bekämpa problemet. 3. inte delta i samarbetsaktiviteter för att jämföra säkerhet och starta säkerhetsinitiativ och partnerskap. 4. prioritera Just In Time verksamheter och leveranser snarare än att skydda godsets integritet. 5. inte erbjudas premierabatter från försäkringsbolag när säkerhetslösningar införs. 6. ha alltför många tvivel om nya och mer avancerade säkerhetsprodukter och speciellt deras integration i befintliga IT-system och affärsprocesser. 7. frukta brottslingarnas opportunistiska beteende och det faktum att de har tillgång till tekniska och ekonomiska resurser och att de snabbt kan lära sig hur man lurar säkerhetslösningar. 8. uppleva svårigheter med processen att komma överens med avsändare, mottagare och serviceleverantörer om skyddsåtgärder som skall tillämpas vid ett specifikt transportuppdrag och därefter precisera dessa i transportavtalet. 9. uppleva byråkratin som krävs för att sätta ihop transportavtal som alltför komplex. 10. inte dela risker med avsändare, mottagare eller serviceleverantörer i transportavtalet. I tidigare forskning fann vi att många av dessa faktorer fortfarande är okända i den akademiska världen, såsom åtal mot brottslingar, resursfördelning, samarbetsaktiviteter, osäkerheten kring nya säkerhetsprodukter, kontraktkomplexitet och riskdelning. Två av de faktorer vilka tidigare föreslagits i den akademiska litteraturen, som bestämmande för säkerhetskraven i transportavtal, bekräftas: JIT och de kriminellas opportunistiska beteende. Andra föreslagna faktorer: att risken ökar med distributionskedjans längd, att säkerhetsåtgärder är i konflikt med logistikeffektivitet och att kunderna inte är villiga att betala för extra säkerhet avslås. Slutligen nämns också vikten av tullens säkerhetscertifiering (AEO) i tidigare forskning. Denna studie visar dock att transportföretag i Sverige som är AEO-certifierade har högre säkerhetsbudget, men trots detta har de ett större antal säkerhetsincidenter än genomsnittet. Denna forskning visar också att, för att eliminera svaga punkter i distributionsnät, är det viktigt att stärka godsskyddet genom att kombinera olika säkerhetslösningar i form av managementstrategier, tekniska lösningar, operativa rutiner och säkerhetscertifieringar på sex dimensioner: 1) supply chain management, 2) IT infrastruktur, 3) alla noder och länkar i kedjan från råvaruleverantörer till slutkonsumenter, 4) fordonet, 5) trailern/containern, primärförpackningen och sekundärförpackningen, och 6) produkten, samt att variera skyddsåtgärderna över tiden. Tillämpning av detta flerdimensionella ramverk skulle förbättra möjligheterna för distributionsföretagen att förebygga, upptäcka och återhämta sig efter säkerhetsincidenter på ett kostnadseffektivt sätt. Slutligen visar undersökningen att lönsamheten för säkerhetslösningar bör beräknas som en avvägning mellan deras kostnader och hur de minskar säkerhetshotens förväntade konsekvenser. I synnerhet visas hur enkla säkerhetslösningar som mekaniska lås, inbrottslarm för trailers som avger ett kraftigt ljud eller hårda skåp i stället för presenning på lastbilssläp kan vara lönsamma investeringar. Däremot är vissa säkerhetsåtgärder, som starkt kan minska godsbrottslighet, fortfarande för dyra och därför inte lönsamma (om enbart förväntad minskning av stölder räknas in). Speciellt gäller detta säkerhetslösningar baserade på Radio Frequency Identification (RFID) och angränsande tekniker som ger den mest effektiva minskningen av säkerhetshoten under vägtransport, men som inte är lönsamma investeringar (såvida inte nyttan med realtidsinformation för optimering av lager och transportresursernas utnyttjande räknas in). Resultaten från denna studie kan användas på olika sätt. Först och främst kan förståelsen av de faktorer som påverkar transportföretagens säkerhet stimulera utvecklingen av nya certifieringar och förordningar som uppmuntrar till att öka säkerheten i svenska distributionsnätverk. Därefter kan det flerdimensionella ramverket användas för att identifiera svaga punkter och se till att alla aktörers anläggningar och tillgångar i distributionsnätverken är skyddade på ett balanserat och kostnadseffektivt sätt. Slutligen kan den metod för beräkning av lönsamheten för investeringar i säkerhetslösningar som utvecklats i studien utnyttjas av bolag 1) för att fastställa de mest lönsamma säkerhetslösningarna, 2) för att enas om rabatter på försäkringspremier, 3) för att komma överens om ökning av fraktpris och 4) för att enas om vilket skydd som skall anges i transportavtal. Förstärkningen av skydd i distributionsnätverken kan bidra till att minska de ekonomiska förluster som idag bärs av industriella aktörer, inklusive producenter, handels- och distributionsföretag, och Skatteverket eftersom handel med stöldgods och smuggling innebär förlust av skatteintäkter. Dessutom bör konsekvenserna för samhället inte försummas. Antagonistiska aktiviteter som stöld, smuggling, förfalskning etc. finansierar tillväxten av kriminella organisationer och även terrorism i våra samhällen. Det är väl känt att höga nivåer av kriminalitet bidrar till samhällelig degradering och hindrar ekonomisk utveckling. Slutligen kan bristen på skydd av distributionsnätverk innebära en högre sårbarhet för terrordåd, i form av smuggling av komponenter för bomber och massförstörelsevapen, eller förgiftning eller förfalskning av livsmedel och läkemedel. Enbart förfalskade läkemedel anses medföra att närmare 1 miljon människor dör i världen varje år. Denna studie visar att logistikföretag ofta saknar kunskap om grundläggande säkerhetskrav och säkerhetsåtgärder. Ett syfte med denna undersökning var att identifiera och vetenskapligt visa vilka faktorer som är nödvändiga för att stimulera transportföretagen att förbättra sin säkerhet. Mer specifikt visas, med hjälp av en enkätstudie som skickats till 577 transportföretag i Sverige (svarsfrekvens 36,4%) och vars svar analyserats med multivariata tekniker, att de inledningsvis beskrivna 10 faktorerna påtagligt påverkar säkerheten. Samtidigt är det väl känt att "en försörjningskedja inte är säkrare än den svagaste av sina länkar". Den flerdimensionella referensramen i denna undersökning syftar till att stödja beslutsfattare med att identifiera de svaga punkterna i försörjningskedjorna och därefter hitta de mest lämpliga säkerhetslösningarna. Denna del av studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och en enkät som skickats till en panel av svenska säkerhetsexperter. Till sist, många experter anser att säkerhetslösningarnas lönsamhet inte kan beräknas på grund av bristen på statistiska uppgifter avseende deras inverkan på säkerhetshoten. Tvärtom visar denna undersökning, att med hjälp av kvantitativa metoder som använder expertbedömningar och Monte Carlo-simulering, kan tillförlitliga investeringskalkyler tas fram.