Branschinteraktion och institutionell förändring : Omvandling i två livsmedelsbranscher

Sammanfattning: Studien tar sin utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald. Denna studie belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen. Detta betyder att den institutionella förändringen i branscher, utöver formella regler, är av betydelse för att förstå branschomvandling. Analysen baseras på förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori. Studien belyser vad branschinteraktionen betyder för institutionell förändring i branscher genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Med hjälp av de fyra processerna kan branschomvandling såväl som institutionell förändring beskrivas. Resonemangen leder vidare fram till en dynamisk paradox. Paradoxen utgår ifrån det välkända behovet av både stabilitet och förändring som grunden för dynamik. Politiska åtgärder handlar ofta om en strävan efter förnyelse och mångfald. Detta leder dock till en situation där olika nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Denna konkurrens leder till försök att skapa legitimitet för det nya, och därmed reducera osäkerheten, både för de konkurrerande företagen och för konsumenter och andra aktörer, vilket ofta understöds av nya politiska åtgärder. Detta begränsar i sin tur fortsatta utrymmet för experimentering. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder. En annan slutsats som dras är att det är kombinationen av konkurrens och samarbete som är av intresse för att skapa ”önskvärd” dynamik, snarare än konkurrens eller samarbete i sig.