Lärande i en traditionstung kontext Om psykoanalytiker som lär gemensamt i samband med utvecklandet av en metod för behandling av spädbarn och föräldrar

Sammanfattning: Denna avhandling inom arbetslivspedagogik syftar till att bidra med kunskap om villkor för gemensamma lärprocesser då ny kunskap utvecklas i en traditionstung kontext. Studien handlar om en grupp psykoanalytiker som utvecklar en ny behandlingsmetod, sk. spädbarnsanalys, för att arbeta med spädbarn och deras föräldrar. Studien handlar om professionella yrkesutövare i privat praktik, där verksamheten är av sådan art att de professionella aktörerna inte kan se varandra i handling, något som tidigare studier funnit vara av betydelse för kollektivt lärande.I avhandlingen studeras villkor för lärprocesser med en konstruktivistisk och handlingsteoretisk utgångspunkt, en utgångspunkt är också att den kontext lärandet sker inom är central för de lärprocesser som uppstår. Detta är en fallstudie och det empiriska materialet har samlats in mellan 2006 och 2012 och består främst av 17 transkriberade kvalitativa intervjuer med psykoanalytiker med spädbarnsinriktning, alla tillhörande samma grupp.Starka traditioner förs vidare inom den psykoanalytiska miljön genom en lång och formande utbildning. I arbetet med att utveckla en metod för att arbeta med spädbarn uppstår en spänning mellan det traditionstunga och det nydanande som får betydelse för gemensamma lärprocesser. Gruppen genomgår fyra olika faser, i vilka villkoren för lärande skiljer sig åt. De enskilda erfarenheterna av att arbeta kliniskt med metoden skaver mot vad man till en början tänkt sig att metoden ska innebära. I ett gemensamt sammanhang diskuteras och förändras successivt synen på olika aspekter av metoden: hur man ska fokusera i den kliniska verksamheten, vilken frekvens behandlingen ska ha och hur man förhåller sig till att vara rådgivande.Förstahandsarena respektive andrahandsarena föreslås som begrepp för att förstå relationen mellan den kliniska verksamheten (förstahandsarenan) och seminariearenan (andrahandsarenan). Då metoden får olika mening och innebörd på förstahands- och andrahandsarenan leder det till att dilemman uppstår som behöver hanteras och som triggar igång lärprocesser. Kollektiva lärprocesser bidrar till att metoden och sättet att arbeta utvecklas.