Sustainable Packaging of Organic Food: Myth or Reality?

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Förpackningar finns nästan överallt! Ta en titt nästa gång du äter frukost – redan där på morgonen möter och hanterar du ett flertal olika livsmedelsförpackningar. De finns där även om du kanske inte tänker så mycket på dem, mer än när de är svåröppnade, svåra att hälla ur eller när de rent av läcker. Förpackningar har som jag ser det tre funktioner: de ska kunna skydda, underlätta hantering och kommunicera. Detta tar vi som konsumenter mer eller mindre för givet men fundera på följande: – Om kartongen inte skyddade äggen tillräckligt skulle det bara vara sörja när vi kom hem från affären. – Om förpackningen med toalettpapper inte hade något handtag skulle den vara svår att bära hem. – Om förpackningar inte hade bilder, texter eller färger skulle det vara svårt för oss att hitta den produkt vi söker efter i butikshyllan. När man tänker efter spelar förpackningar en stor roll i vår vardag. De spelar även en viktig roll ur ett hållbarhetsperspektiv. Med hållbarhet menar jag hur hållbara de är utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. När det gäller hållbara förpackningar visar min forskning att förpackningens funktioner spelar en viktig roll. Förpackningar har under en längre tid haft en plats i skamvrån i miljö- och hållbarhetssammanhang. De har setts som något ont, något som till varje pris måste minimeras eller rent av elimineras. Jag tillhör dock den, under de senaste åren, växande skara forskare som ser att förpackningar faktiskt kan bidra till en mer hållbar utveckling av vårt samhälle. Ett exempel på förpackningars möjlighet att påverka är att en gurka utan förpackning håller i ungefär tre dagar medan en gurka med plastfilm håller 14 dagar. Förpackningen bidrar till en längre hållbarhet och ökar chansen att gurkan blir både såld och uppäten. För att se denna potential krävs en förståelse för förpackningens tre funktioner. Det krävs också att man ser förpackningen i sin relation till innehållet och i samspelet med de olika människor den möter längs sin resa från tillverkning till att den når konsumenten och sen lämnas för återvinning. Hållbara förpackningar är speciellt intressanta att studera i förhållande till ekologiska livsmedel eftersom dessa i mångt och mycket delar samma värden. Mitt forskningsintresse väcktes när jag såg ett uttalande att ”7 av 10 svenskar utgår från att förpackningen är klimatsmart om produkten är miljöprofilerad” i ett pressmeddelande från ett förpackningsföretag. Detta antyder att det skulle kunna vara en myt bland svenska konsumenter att förpackningar till ekologiska livsmedel är mer hållbara än andra. Förpackningar används för att kommunicera olika budskap till dig som konsument, däribland det ekologiska. Men att produkten är ekologisk innebär inte med någon självklarhet att förpackningen är ekologisk eller mer hållbar än andra. Min forskning visar att det bara är ett fåtal av de varumärkesägare som har både ekologiska och konventionella produkter som vidtar speciella åtgärder när det gäller förpackningar till ekologiska livsmedel. Den visar även att varumärkesägare har möjlighet att påverka förpackningen, men omfattningen beror på den aktuella utvecklingsprocessen, befintlig förpackningslina, deras leverantörsrelation samt kunders och konsumenters inflytande. EUs ekologiska märkning innehåller inte några särskilda regler för förpackningar till ekologiska livsmedel ur ett hållbarhetsperspektiv. När det gäller den svenska KRAV-märkningen har det skett en utveckling där man sedan 2015 har striktare regler när det gäller förpackningen. Trots detta tyder min forskning på att det finns en potential för vidareutveckling även av KRAVs regler speciellt med hänsyn till förpackningars funktioner. Framtiden får utvisa om KRAVs nya regler får någon märkbar effekt. Kan du som konsument bidra till mer hållbara förpackningar genom dina val i butiken? Min konsumentstudie visar att speciellt de som gärna köper ekologiska livsmedel tycker att det är viktigt med miljömässigt hållbara förpackningar. De är också villiga att betala mer för sådana förpackningar. Men det finns ett dilemma. Eko-konsumenterna som är villiga att betala mest för miljömässigt hållbara förpackningar är också de som löper störst risk att välja förpackningar med motsatt effekt. Eko-konsumenter väljer nämligen i större utsträckning än andra, förpackningar utifrån förpackningsmaterialet – mängd och sort – medan andra oftare väljer utifrån hur de upplever dess funktion. Materialet visade sig vara det som konsumenterna överlag kopplar starkast till förpackningars miljöpåverkan. Detta trots att det finns tidigare forskning som tydligt visar att en förpacknings förmåga att skydda innehållet ofta är viktigare, eftersom förpackningen generellt står för en liten del av produktens och förpackningens totala miljöpåverkan. Detta pekar på ett behov av information eller vägledning riktad till konsumenter för att de ska kunna göra medvetna val utifrån förpackningars miljömässiga hållbarhet. Så är det en myt att förpackningar till ekologiska livsmedel är mer hållbara, eller är det verklighet? Jag skulle säga att förpackningar till ekologiska livsmedel i dagsläget inte generellt sett är mer hållbara än andra. Någon generell myt skulle jag inte heller vilja säga att det är eftersom min forskning visar att det bland konsumenter istället råder en stor osäkerhet kring ekologiska livsmedelsförpackningars miljöpåverkan. Jag skulle därför snarare säga att: - Hållbara förpackningar till ekologiska livsmedel, det är en möjlighet!