I säng och säte : relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland

Detta är en avhandling från Lund : Lund Univ. Press

Sammanfattning: Vilka uppfattningar fanns under tidigmodern tid i Sverige om relationen mellan man och kvinna? Ansåg man att kärlek och parternas fria val var viktigt när människor skulle gifta sig? Vad hände då äktenskapen inte fungerade? Förekom skilsmässor? Varför var sexualiteten kontrollerad och hur påverkade det kvinnor och män? Vilken effekt hade förändringar i lagstiftningen i dessa frågor? Källmaterialet kommer från Växjö domkapitel och från några häradsrätter inom stiftet. Undersökningen omfattar åren 1650-1655 och 1692-1694. Domkapitlet avgjorde när äktenskap var giltiga och i skilsmässomål medan häradsrätterna beslöt i ärenden rörande lägersmål och hor. Under 1600-talet försökte man att förhindra de traditionella trolovningarna i vilka löften och samlag utgjorde ett äktenskap - även utan inblandning av några myndigheter. Men det är uppenbart att både "folk" och myndigheter tyckte att dessa relationer var äktenskap. Vikten av den offentligt gjorda trolovningen underströks i 1686 års kyrkolag. Detta och den judiciella revolutionens hårdare krav på bevisning hade allvarliga konsekvenser för kvinnor eftersom de inte längre kunde bevisa att en man hade givit ett löfte om äktenskap. I detta avseende var den judiciella revolutionen ogynnsam för kvinnor. När en kvinna och en man skulle gifta sig med varandra tyckte alla att det var viktigt att det fanns kärlek mellan dem. Därmed inte sagt att alla äktenskap baserades på kärlek eller att inget annat var viktigt men kärlek mellan makarna ansågs skapa harmoniska äktenskap. Vilka möjligheter fanns det att få skilsmässa då äktenskapen inte fungerade? Lagen tillät skilsmässa i två fall: när maken/makan hade begått hor eller då han eller hon övergivit hemmet. Den vanligaste skilsmässoorsaken var att mannen hade begått hor, hustrun fick då i princip alltid skilsmässa. Det var heller inte ovanligt att en man sökte skilsmässa p g a att kvinnan övergett eller horat. Människor sökte också skilsmässa av andra skäl än de av lagen godkända. Kärlekens betydelse som en viktig ingrediens i äktenskapet framkommer indirekt i de mål där män och kvinnor önskar skilsmässa för att de inte kan leva lyckliga tillsammans - och ibland godkändes också deras ansökningar. Skilsmässor var naturligtvis inte vanliga men mer frekventa än vad forskningen tidigare förmodat och de flesta skilsmässor initierades av kvinnor. Värt att notera är att skilsmässotalet var lägre under den senare undersökningsperioden. Sexualiteten var kontrollerad men fördömdes endast då den hotade samhällets grundval - äktenskapet. Annars uppskattades sexualiteten som en fundamental del i relationen mellan man och kvinna. Under 1650-talet blev den man som legat med en kvinna utan att sedan gifta sig med henne bötfälld medan hon ansågs som oskyldig. Under perioden ändrades detta så att både män och kvinnor bötfälldes. I horsmålen fick den gifte parten betala dubbelt så höga böter som den ogifte, oberoende av kön. Straffet för hor var alltså könsneutralt. Så långt som lagen och det juridiska systemet kan berätta fanns det ingen sexuell dubbelmoral.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.