Valuing Reductions in the Risk of Traffic Accidents Based on Empirical Studies in Sweden

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish I början av 1990-talet accepterade Vägverket metoden att mäta nyttan av trafiksäkerhet utifrån skattning av enskilda individers betalningsvilja för riskreduktion. Sedan dess har det diskuterats hur man ska gå tillväga för att finna den mest tillförlitliga metoden för att empiriskt mäta individernas betalningsvilja. Syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera olika metoder för att skatta värdet av trafiksäkerhet och presentera resultat som kan beaktas av Vägverket inför framtida revideringar av värdet på trafiksäkerhet. Två contingent valuation (CV) skattningar från Sverige presenteras där individerna uppskattar sin egen subjektiva risk och betalningsviljan för en individuell riskreduktion. De två studierna innehåller delpopulationer med frågor som gör att man kan undersöka olika typer av snedvridning. Resultat från den första studien som genomfördes 1993/1994 gav en skattning på värdet av ett statistiskt liv (VOSL) av 13 miljoner kronor i 2001 års priser. Resultat från den andra studien från 1989 gav en skattning på 21 miljoner kronor i 2001 års priser. Värdet på VOSL som accepterades av de svenska trafikverken år 2002 uppgår till 16,3 miljoner kronor i 2001 års priser. Resultat från en internationell översikt visar att det accepterade svenska värdet på VOSL är lägre än motsvarande värde i USA men i ungefär samma storleksordning som i Storbritannien. Skattningar visar också att en trafiksäkerhetsreglering som kostar mer än 116 miljoner kronor per statistiskt inbesparat liv är kontraproduktivt eftersom den orsakar fler dödsfall än den förebygger. En metod presenteras för att beräkna värdet av ickedödliga trafikskador. Värdet av att förhindra en genomsnittlig svår och en genomsnittlig lindrig trafikskada skattades till omkring 16 respektive 1 procent av VOSL. Den här avhandlingen ger också inblick i hur känslig skattningen av betalningsviljan är för individernas svårigheter att betrakta små skillnader i omfattning och storlek på risken. Resultat från CV studierna visar hur viktigt det är att individerna får information om risker och kostnader för alternativa varor och tjänster på marknaden. Annars har de stora svårigheter att göra rationella val på hypotetiska marknader. Här redovisas också exempel från studier där individer med bestående skador följts upp under lång tid, åtta år, efter olyckan och där kostnader för vård, omsorg och produktionsbortfall beräknas. Dessa s k incidensstudier, visar att omkring 2/3 av kostnaderna uppstår 2-8 år efter olyckan. De visar också hur viktigt det är, och hur svårt det är, att beräkna denna typ av kostnader. Slutsatserna gäller både hur man bör tolka de skattade värdena och hur man bör utforma framtida studier.