Systemic Lupus Erythematosus, with focus on vascular wall changes, cardiac risk-factor awareness and cardiovascular events

Detta är en avhandling från Section of Rheumatology

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA Systemisk Lupus Erytematosus (SLE) är en kronisk inflammatorisk system sjukdom. Sjukdomen yttrar sig med stor variation, både avseende vilka organ områden och med vilken intensitet olika organ kan bli engagerade. Genom åren har prognosen för sjukdomen i sig dramatiskt förbättrats, genom att alla typer av organ manifestationer kan behandlas. Senaste decennierna har emellertid forskningen visat att även hjärt- och kärlsjukdom kan påverkasjukligheten och dödligheten vid SLE. Studier har genomförts bl a för att kartlägga risk för hjärt- kärl sjukdom, tidiga manifestationer av åderförkalkning samt olika risk faktorer för hjärt-kärl sjukdom vid SLE. Emellertid är dessa områden inte till fullo klarlagda. Syftet med denna avhandling var att ytterliga belysa hjärt-kärlsjukdom vid SLE. Detta gjordes genom att studera förändringar i blodkärlsväggarna och reaktivitet i de små blodkärlen hos SLE patienter i förhållande till kontroller. Dessutom genom att undersöka patienternas kännedom om riskfaktorer för utveckling av hjärt-kärlsjukdom, följsamhet till råd om förbättring samt dokumentation av dessa riskfaktorer. Vidare att kartlägga förekomst av hjärt-kärlsjukdom vid SLE i förhållande till befolkningen i samma geografiska område och att identifiera faktorer, som kan förutsäga risk (prediktorer) för hjärt-kärl sjukdom. I studie I undersöktes, som ett mått på kärlsjukdom, artärernas styvhet med ultraljud (“echo-tracking”) där en matematisk datoriserad funktion beräknar styvheten av artärerna. I studie II beräknas styvheten av artärerna genom kalkylering av pulsvågens hastighet genom kärlträdet.I studie I och II visades att det förelåg en ökad styvhet av artärväggar hos SLE patienterna. Detta var vid undersökningen i studie II associerat med inflammationsmarkörer och i studie I noterades en tendens till mindre kärlstyvhet hos patienter med antimalaria medicinering. Reaktiviteten i små blodkärl i huden är ett annat tänkbart mått på kärlsjukdom och undersöktes med ultraljud-Doppler teknik efter stimulering med två olika substanser (studie III). På detta sätt kan man avgöra vilken del av blodkärlet som på verkar svaret på stimuleringen. Vid denna undersökning visades att malariamedicin, kortison och blodförtunnande behandling, vid SLE påverkade reaktiviteten i blodkärlet, emellertid sågs ingen skillnad mellan SLE patienter och kontroll personer. Studie IV var en enkät undersökning där patienternas kännedom om riskfaktorernas betydelse för utveckling av hjärt-kärlsjukdom efterfrågades. Likaså ingick frågor om förekomst av dessa riskfaktorer, huruvida patienterna hade fått information om förbättringsåtgärder av dessa och om dessa råd hade följts. Överenstämmelsen angående riskfaktorernas förekomst jämfördes mellan enkät svar och journal dokumentation. Rökning, hyperkolesterolemi och övervikt ansågs av mer än 70% av patienterna såsom “mycket viktiga” , medan färre än 50% graderade diabetes “mycket viktigt” för utveckling av hjärt-kärl sjukdom. Överenstämmelsen mellan journal och enkät avseende förekomst av risk faktorer var låg gällande de livsstils relaterade faktorerna. Patienternas följsamhet till rekommendationer om förbättring av riskfaktorer varierade. Högst följsamhet angavs för medicinering överlag, medan råd om livsstilsförändring följdes i lägre grad. Insjuknande i hjärt-kärlsjukdom vid SLE under en sju års tid undersöktes i studie V. Det visades att risken för hjärtinfarkt var dubblerad hos SLE patienter överlag och jämfört med populationen i samma region, medan det bland kvinnor i åldern 40-49 år noterades en nio gånger ökad risk för hjärtinfakt. Hos samma grupp av kvinnor var risken för hjärtinfarkt och stroke åtta gånger förhöjd. SLE patienterna löpte risk att drabbas tidigare av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med matchade kontroller och detta kunde predikteras av högt blodtryck. Inom SLE gruppen predikterades insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke av sjukdomsaktivitet och förekomst av vissa antikroppar. Sammanfattningsvis noterades tecken till förändringar i kärlväggarna och i reaktiviteten i de minsta kärlen hos SLE patienterna. Viss medicinering förefall ha inverkan på dessa resultat. Dessa fynd borde bli föremål för uppföljande studier av den ökade kärlstyvheten och vilka kärlväggsmekanismer som påverkas av olika mediciner. Vidare framkom att det föreligger en påtagligt ökad risk för hjärt-kärl sjukdom bland SLE patienter, med tyngdpunkten hos medelålders kvinnor. Vilket ytterligare understryker att det finns behov av förbättrad patientinformation och nya strategier för förändring av framför allt livsstilsrelaterade riskfaktorer för hjärt-kärl sjukdom.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)