Bostadsanpassningsbidraget i Sveriges kommuner : kostnadsvariation och handläggningsprocess

Sammanfattning: En funktionsnedsättning beskrivs som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ett funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I Sverige är målet att möjliggöra för människor att leva så självständigt som möjligt i sitt eget hem. Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m., har utvecklats med det syftet. Kostnaden för bostadsanpassningsbidrag varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner.Syftet med den här avhandlingen var att undersöka om dessa kostnadsvariationer kunde härledas till statistiskt mätbara kommunala bakgrundsfaktorer eller om de kunde relateras till arbetsprocessen i kommunen. Syftet var också att undersöka hur de som genom sitt arbete är berörda av bostadsanpassning tycker att handläggningsprocessen fungerar i praktiken.Studien delades in i tre delstudier. Första delstudien undersökte om kostnadsvariationerna för bostadsanpassningsbidraget kunde härledas till statistiskt mätbara kommunala variabler. Delstudie två genomfördes med en kvalitativ inriktning. Här valdes att studera hur personer, som på olika sätt är involverade i eller påverkas av processen kring bostadsanpassning, resonerar och arbetar. I delstudie tre var inriktningen att, utifrån tidigare delstudier, identifiera områden i bostadsanpassningsprocessen där det fanns utrymme för förbättringar. Delstudie tre utformades som en postenkät som skickades till närmare hundra bostadsföretag och ungefär lika många handläggare av bostadsanpassningsbidrag.I enlighet med tidigare studier var det svårt att finna några statistiskt mätbara kommunala bakgrundsvariabler som förklarade större delen av variationerna i kostnad för bostadsanpassning. Dock visade sig tre av variablerna ha ett statistiskt signifikant samband som till viss del förklarade skillnaderna. Dessa var andelen äldre, över 80 år, i befolkningen, kommunens resultat och prisutvecklingen på småhus i regionen under de senaste 20 åren. Långvarigt vänsterstyre ser enligt resultaten i denna studie ut att ha ett visst samband med högre kostnader för bostadsanpassning. Kommuner i norra Sverige hade med betydligt större sannolikhet höga kostnader för bostadsanpassning än låga. Ur resultatet i studien kan man utläsa att ”mjukare” faktorer som kommunkultur, människosyn och politiska ställningstaganden troligen är betydande i sammanhanget. Majoriteten av handläggarna som deltog i intervjustudien ansåg att handläggningsprocessen kring bostadsanpassning var för tidskrävande och att för tungt ansvar lades på den sökande. Handläggarna i kommunerna förenklade processen för att möta dessa två omständigheter. Det finns omfattande bristerna i dokumentationen kring ärendena.Fastighetsägarna uppger att den anpassning som de oftast nekar är åtgärder i badrum. Den huvudsakliga anledningen till att man nekar är risken för följdskador och att det är dyrt att återställa bostaden när den boende inte längre är i behov av anpassningen. Ett sätt att förbättra samarbetet mellan fastighetsägare och handläggare i kommuner där anpassningar ofta nekas, kan bland annat vara att ge fastighetsägarna bättre insyn i anpassningsprocessen och bättre kontroll över de åtgärder som genomförs i deras bestånd.