LIFE SATISFACTION AND FEELING HINDERED BY HEALTH PROBLEMS AT 60 YEARS AND ABOVE

Sammanfattning: Idag finns det flera studier där livstillfredsställelse bland äldre har undersökts. Studierna är dels genomförda i varierande kontext och dels innehåller de varierande faktorer som hälsa, funktionell förmåga, självkänsla, sociala kontakter och finansiell situation. Därmed är det inte självklart att det finns gemensamma eller specifika faktorer, vilka är förknippade med livstillfredsställelse bland äldre i olika europeiska länder. Flertalet personer med hälsoproblem och nedsatt funktionsförmåga bor i ordinärt boende. En orsak till att de inte känner tillfredsställelse med livet kan vara att de har en funktionsnedsättning eller att de känner sig hindrade till följd av sina hälsoproblem. Självskattad hälsa, funktionell förmåga, självkänsla, sociala kontakter och finansiell situation har alla visat sig vara faktorer betydelsefulla för livstill-fredsställelse, men det är osäkert om dessa också är av betydelse för om personer känner sig hindrade i sitt dagliga liv till följd av hälsoproblem. Bättre kunskap om hur detta hänger samman skulle vara värdefullt, för att förstå på vilket sätt nedsatt hälsa och funktionsförmåga begränsar de dagliga aktiviteterna, och hur denna begränsning kan utgöra ett hinder för att känna livstillfredsställelse. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att undersöka gemensamma eller specifika faktorer för livstillfredsställelse i de sex europeiska länderna: Sverige, Storbritannien, Neder-länderna, Luxemburg, Österrike och Italien bland personer, 60 år eller äldre. Syftet var dessutom att undersöka om faktorer av betydelse för livstillfredsställelse också är av betydelse för om personer känner sig hindrade i sitt dagliga liv till följd av sina hälsoproblem, samt om faktorerna är av olika betydelse beroende av hur nedsatt funktionsförmågan är. Avhandlingen bygger på två datainsamlingar. Den datainsamlingen, som delstudie ett, två och tre bygger på, omfattar personer i åldern 60?89 år, som bor i ordinärt boende och ingår i en europeisk tvärsnittsstudie: European Study of Adult Well-being (ESAW). Tvärsnittsstudien genomfördes i Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Luxemburg, Österrike och Italien under 2001 till 2002. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor från Older Americans Resources and Service schedule (OARS), Multi-dimensional Functional Assessment Questionnaire (OMFAQ). Formuläret omfattade frågor om självrapporterad funktionsförmåga (ADL-skala), hälsoproblem, sociala kontakter och ekonomisk situation. Metoderna är tidigare testade avseende validitet och reliabilitet på personer, som är 60 år eller äldre i USA. I studien användes också Rosenbergs instrument Self-esteem för att undersöka självkänsla och Neugartens instrument Life Satisfaction Index Z (LSIZ) för att bedöma livstillfredsställelse. Båda instrumenten är testade avseende validitet och reliabilitet. Det unika med denna studie är att ett gemensamt frågeformulär användes och att sex europeiska länder ingick. Detta gjorde det möjligt att undersöka vad som var betydelsefullt för äldres livstillfredsställelse i de olika europeiska länderna och därmed kunskap om gemensamma och specifika faktorer i dessa länder. Den andra datainsamlingen, som delstudie fyra bygger på, omfattar personer i åldern 60?96 år, som bor i ordinärt boende och ingår i en nationell longitudinell multi-centerstudie: The Swedish National study on Aging and Care (SNAC). Studien genomfördes på fyra forskningscentra i Sverige, varav centrat i Karlskrona, Blekinge är ett (The Swedish National study on Aging and Care ? Blekinge, SNAC?B). Personer, som deltog vid undersökningen 2001 i Karlskrona utgjorde urval för delstudie fyra. Vid undersökningen ingick tio åldersgrupper. Personer i de fyra yngsta åldersgrupperna (60 66, 72 och 78 år) var slumpmässigt utvalda medan samliga personer inkluderades i de sex äldsta åldersgrupperna (81, 84, 87, 90, 93 och 96 år). Datainsamlingen utfördes genom en intervju och en medicinsk undersökning samt ett kompletterande frågeformulär. I SNAC användes etablerade instrument och frågor, som omfattade självrapporterad funktionsförmåga (ADL-skala), hälsoproblem, sociala kontakter, finansiell situation, känsla av sammanhang (KASAM) och livstill-fredsställelse (LSIZ). Delstudie 1: Livstillfredsställelse och relaterade faktorer bland personer som är 60 år eller äldre i sex europeiska länder Syftet med denna studie var att undersöka livstillfredsställelse i relation till hälsoproblem, funktionsförmåga, självkänsla, sociala kontakter och finansiell situation bland personer som var mellan 60 och 89 år i sex europeiska länder. Urvalet bestod av 7699 personer som deltog i ESAW projektet och som hade fyllt i instrumentet LSIZ. Stickprovet bestod till 45,0 % av män och medelåldern var 71 år. Det svenska stickprovet hade den högsta andelen personer 80 år eller äldre med 22,6 %, jämfört med de övriga länderna som varierade mellan 12,2 % och 14,8 %. I stickprovet hade flertalet god funktionsförmåga, men i de olika länderna varierade andelen mellan 61,3 % och 72,9 %. Generellt ansåg personerna att de träffade anhöriga och vänner så ofta de önskade (77,2 %), men frekvensen i kontakter skilde sig åt i de olika länderna. Det svenska stickprovet hade den lägsta andelen personer (35,9 %), som hade dagliga kontakter, jämfört med de övriga länderna, som varierade mellan 64,4 % och 76,3 %. Medianen för livstillfredsställelse var 18 och flertalet av personerna i stickproven från de olika europeiska länderna var tillfredsställda med livet. Dock visade det sig att personer i det italienska stickprovet hade en lägre livstillfredsställelse med median 15 (q1?q3 = 11?19), jämfört med personer i de övriga länderna som varierade mellan median 18 och 19 (q1?q3 = 14?22). Fyra faktorer: att inte vara tillfredställd med sociala kontakter, att ha dålig finansiell situation, att känna sig hindrad i det dagliga livet till följd av hälsoproblem och att ha låg självkänsla var associerade med låg livs-tillfredsställelse i samtliga länder. Nedsatt funktionsförmåga var förknippad med låg livstillfredsställelse i fyra av länderna. Resultaten visade att även om olikheter i sociala kontakter, finansiell situation, hälsoproblem och funktionsförmåga förekom mellan de sex europeiska länderna fanns det fyra gemensamma faktorer, som var av betydelse för livstillfredsställelse. Fynden tyder på att flera faktorer, som är av betydelse för livstillfredsställelse är enhetliga i olika europeiska länder. Fynden visade också att både individuella och omgivningsfaktorer är viktiga för att personer ska känna livstillfredsställelse. Samtliga kan anses vara av betydelse att uppmärksamma i vården och omsorgen om äldre. Delstudie 2: Livstillfredsställelse i sex europeiska länder relaterat till hälsa, självkänsla, sociala kontakter och finansiell situation bland personer i åldern 65?89 år med nedsatt funktionsförmåga. Syftet med denna studie var att undersöka livstillfredsställelse bland personer (65?89 år) med nedsatt funktionsförmåga i relation till hälsa, självkänsla, sociala kontakter och finansiell situation i de sex europeiska länderna. Urvalet i denna studie bestod av 2195 personer som hade fyllt i LSIZ fullständigt och som hade minst en funktions-nedsättning enligt ADL-skalan. Totalt var det 40,2 % av personerna i 65?89 års ålder som hade funktionsnedsättning i en variabel eller fler, men andelen varierade i de deltagande länderna. Stickprovet bestod till 38,7 % av män och medelåldern i stick-provet var 76 år. Bland personerna med nedsatt funktionsförmåga var medelvärde för livstillfredsställelse 15,1 (SD 5,7). Även i denna delstudie var medelvärdet för livs-tillfredsställelse lägre i det italienska stickprovet med medelvärde 12,2 (SD 5,3) jämfört med de övriga länderna, som varierade mellan medelvärde 15,4 och 16,3 (SD 5,2?6,0). Det visade sig vara flera faktorer som var förknippade med livstill-fredsställelse, men det var bara tre faktorer: allmän hälsa, ensamhetskänsla och själv-känsla, som var förknippade med livstillfredsställelse i samtliga sex länder. Goda sociala kontakter, finansiell situation, deltagande i fysiska aktiviteter, ålder och kön var förknippade med hög livstillfredsställelse i fyra stickprov eller färre. Resultaten visade att bland personer med nedsatt funktionsförmåga var tre faktorer gemensamma för livstillfredsställelse i de olika europeiska länderna medan flera faktorer var landsspecifika. Detta tyder på att generellt finns det flera faktorer som är av betydelse för livstillfredsställelse, men för dem som har en nedsatt funktionsförmåga innebär livstillfredsställelse olika saker i olika europeiska länder. Resultaten tyder också på att i samband med nedsatt funktionsförmåga, är det individers personlighet och upplevda hälsa som är av betydelse för livstillfredsställelse snarare än resurser som finns i omgivningen. Delstudie 3: Funktionsförmåga och att känna sig hindrad till följd av hälsoproblem bland personer som är 60 år eller äldre I den första delstudien visade det sig att känna sig hindrad i dagligt liv var en faktor av betydelse för låg livstillfredsställelse i samtliga ESAW-länderna. I denna studie kombinerades den övergripande frågan om personer kände sig hindrade i dagligt liv med funktionsförmågan enligt ADL-skala för att undersöka hur hälsoproblem påverkade dagligt liv. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer i åldern 60?89 år kände sig hindrade i det dagliga livet till följd av hälsoproblem i relation till funktionsförmåga, hälsoproblem, livstillfredsställelse, sociala kontakter och finansiell situation. Hälsoproblem definierades i delstudien som sjukdom, nedsatt hörsel eller nedsatt syn. Urvalet bestod av 1297 personer från Sverige, som deltog i ESAW-studien. I studien exkluderades personer, som inte angav något hälsoproblem, samt enkäter som innehöll för stort bortfall och i vilka frågan om hälsa hindrade personer i det dagliga livet inte var ifylld. De undersökta bestod till 54,1 % av män och medelåldern i urvalet var 73 år. Som mest rapporterades 11 hälsoproblem. Resultatet visade att det var 52,1 %, som kände sig hindrade i det dagliga livet trots att de inte hade någon funktionsnedsättning enligt ADL-skala medan det var 29,2 %, som inte kände sig hindrade eller kände sig lite hindrade trots att de hade en svår funktionsnedsättning. Olika faktorer var förknippade med att personerna kände sig mycket hindrade vid olika grad av funktionsnedsättning. I de fall då personerna inte hade någon funktionsnedsättning var det antalet hälsoproblem, inte tillgång till hjälp vid behov och låg livstillfredsställelse som var av betydelse för att de kände sig mycket hindrade i dagligt liv, medan i de fall då de hade en lätt funktionsnedsättning var det antalet hälsoproblem, låg självkänsla och livstillfredsställelse som var av betydelse. Resultatet kan tolkas som att vetskap om eller förvissning om att hjälp finns att tillgå när behov uppstår, är viktiga komponenter för att personer inte ska känna sig hindrade till följd av hälsoproblem. Detta är särskilt betydelsefullt på ett tidigt stadium av olika sjukdomar då problemen inte alltid är synbara för andra. Veterligen har inga tidigare studier berört huruvida hälsoproblem påverkar personers dagliga liv, med hjälp av frågekombinationen som förekom i denna studie. En utveckling av idén med fler förklarande faktorer samt att undersöka den i ett annat stickprov ansågs därför vara motiverat. Delstudie 4. Faktorer som är förknippade med att personer (60?96 år) känner sig hindrade i det dagliga livet till följd av hälsoproblem. Syftet med denna delstudie var att, i ett nytt stickprov, undersöka huruvida personer kände sig hindrade i det dagliga livet till följd av hälsoproblem i relation till funktions-förmåga, hälsoproblem, sociala kontakter, finansiell situation, känsla av sammanhang och livstillfredsställelse. Definitionen på hälsoproblem var samma, som användes i delstudie III. Urvalet bestod av 958 personer i åldern 60?96 år, som ingick i SNAC?B. Även i denna studie var inklusionskriterierna att personer skulle ha rapporterat minst ett hälsoproblem samt ha svarat på frågan om hälsoproblem hindrade dem i det dagliga livet. Likartade frågor, som dem i delstudie tre användes i denna studie. Funktionella tester lades till för att få en mer heltäckande bild av faktorer som kunde vara av betydelse för om personerna kände sig hindrade i det dagliga livet. Stickprovet bestod till 46,5 % av män och medelåldern i stickprovet var 76 år. Tre fjärdedelar av personerna i stickprovet hade god funktionsförmåga. Resultatet visade att hälften av personerna rapporterade att de hade fem hälsoproblem eller fler. I denna studie kände sig 43,4 % hindrade trots god funktionsförmåga och 10,2 % kände sig enbart lite hindrade trots svår funktionsnedsättning. Oförmåga att resa sig från en stol var av betydelse för att personer kände sig mycket hindrade i dagligt liv, oavsett funktionsförmåga. Dessutom, i likhet med delstudie tre, förknippades huruvida personer kände sig mycket hindrade i det dagliga livet med olika faktorer beroende på om personerna hade god respektive nedsatt funktionsförmåga. Även om inte några kausala slutsatser kan dras i studien kan resultatet tolkas som att faktorer av betydelse för huruvida personer känner sig hindrade vid god funktionsförmåga får mindre värde när funktionsförmågan försämras. Trötthet, som var ett sådant exempel, var av betydelse för om personer kände sig hindrade vid god funktionsförmåga. Vid nedsatt funktionsförmåga var det inte längre trötthet som var av betydelse utan det var att personer undvek utomhusvistelse av rädsla för att falla som gjorde att de kände sig mycket hindrade. Detta tyder på att i samband med en försämrad förmåga går det åt mer kraft och tid att utföra olika aktiviteter. Aktiviteter kan också vara förknippade med olika risker. Detta kan leda till att vikten av aktiviteter värderas, omvärderas eller att de rent av väljs bort. Fynden från delstudie III och IV, att ungefär hälften av dem som inte hade någon funktionsnedsättning kände sig hindrade i det dagiga livet kan vara ett tidigt tecken till att de senare utvecklar en funktionsnedsättning. För att säkerställa detta fynd krävs det dock longitudinella studier. Sammanfattningsvis visade studierna att faktorer som var förknippade med att personer kände sig hindrade i det dagliga livet till följd av hälsoproblem varierade beroende på om personerna hade god respektive nedsatt funktionsförmåga. De visade också att personer kände sig hindrade av sina hälsoproblem trots att de hade god funktionsförmåga. Intressant var att i samtliga deltagande länder visade det sig att känna sig hindrad i det dagliga livet tillsammans med dåliga sociala och finansiella resurser och låg självkänsla var faktorer av betydelse för låg livstillfredsställelse, medan nedsatt funktionsförmåga var det inte. I det urvalet som enbart innehöll personer med nedsatt funktionsförmåga var det tre faktorer: upplevd hälsa, ensamhets-känsla och självkänsla, som var av betydelse för livstillfredsställelse i samtliga länder. Övriga faktorer var av betydelse i fyra länder eller färre. Detta tyder på att det finns både gemensamma och landspecifika faktorer som är förknippade med livstillfredsställelse i de europeiska länderna som inkluderades i studien. Det tyder också på att upplevd hälsa och självkänsla är faktorer av betydelse för livstillfredsställelse, oavsett funktionsförmåga. Resultaten är betydande i det avseendet att i arbetet med äldre personer kan man inte enbart koncentrera sig på funktionsförmåga utan även andra faktorer såsom upplevd hälsa, självkänsla, sociala och finansiella resurser för att bibehålla eller höja livstillfredsställelsen hos äldre. En medvetenhet om att olika faktorer är av betydelse vid olika grad av funktionsnedsättning kan också vara viktigt för att kontinuerligt anpassa insatser efter omfattningen av funktionsförmågan.