Social psychological barriers to a gender balanced labor market: The role of gender identity threats, friendship priorities, and perceived discrimination

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Den horisontella segregeringen på grund av kön är idag den största på arbetsmarknaden; betydligt större än bland annat segregering på grund av etnicitet. Trots att vi kommit långt med arbetet för jämställdhet, tenderar män och kvinnor fortfarande att välja olika typer av utbildningar och yrken. Dessa tendenser finns redan i gymnasieskolan, där det råder könsdominans inom de flesta program (SOU 2009:63:112). Trots att den vertikala segregeringen i utbildningsnivå försvunnit i Sverige, kvarstår den horisontella segregeringen på en stabil nivå (Jonsson, 1999). Syftet med denna avhandling är att undersöka tre socialpsykologiska förklaringar till den horisontella könssegregeringen på arbetsmarknaden. Delstudie I visar att ungdomar som upplever ett ifrågasättande av könsidentiteten, det vill säga ett ifrågasättande av huruvida man är tillräckligt manlig/kvinnlig, kan komma att förstärka könsstereotypa yrkespreferenser som ett sätt att återställa den hotade könsidentiteten. Denna effekt jämfördes experimentellt med effekten av ett hot som inte relaterar till kön. Resultaten indikerade att könsidentitetshot har en unik effekt för förstärkningen av könsstereotypa yrkespreferenser. Vidare visade resultaten på att ungdomar som är särskilt måna om sin könsidentitet också är mer benägna att föredra könsstereotypa yrken. Delstudie II visar att ytterligare en bidragande faktor till könssegregeringen är att ungdomar kan komma att prioritera att vara med sina vänner över egentliga studieintressen vid val av gymnasieprogram. Eftersom att det finns tydliga tendenser hos båda könen att ha fler vänner av samma kön som man själv tillhör, innebär sådana vänskapsprioriteringar vid utbildningsval att man oftare kommer att justera valet i linje med någon som tillhör samma kön som man själv. Detta ökar därmed sannolikheten för val av utbildning som är i linje med könsstereotyper. Denna hypotes fick preliminärt stöd i två empiriska delstudier. Slutligen undersöker delstudie III vilka konsekvenser unga mäns och kvinnors uppfattningar om könsdiskriminering på arbetsmarknaden kan få för deras motivation att söka arbete. Resultaten visade att både män och kvinnor i hög grad tror att kvinnliga sökanden blivit diskriminerade i rekryteringsprocessen på grund av kön, och att denna uppfattning inverkar negativt på deras motivation att söka arbete inom mansdominerade yrken. Vi fann även att människor tolkar in könsdiskriminering vid rekrytering i högre utsträckning än vad som är befogat med tanke på den faktiska förekomsten av könsdiskriminering på arbetsmarknaden. Skollagen (1 kap. 2 §) säger att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, och vidare att eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är manligt och kvinnligt (Lpf 94). Avhandlingens fynd bidrar till att underlätta för detta arbete genom att synliggöra tre viktiga faktorer som kan påverka könssegregeringen inom utbildningsväsendet och i arbetslivet.