Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet

Sammanfattning: Såväl löneläget som ?den feminina miljön? har framförts som anledningar till att få män sökt sig till yrkena och ofta lämnar dem efter några år. Det har hävdats att manliga arbetstagare och det manliga marginaliseras i kvinnodominerade yrken. Samtidigt har det omvänt hävdats från feministiskt håll, att manliga arbetstagare i dessa yrken har en mängd fördelar som kvinnliga arbetstagare i mansdominerade yrken saknar. Män tillskansar sig också högre tjänster i större utsträckning än sina kvinnliga kollegor. Marie Nordberg menar att dessa antaganden utgår från en föreställning om män och kvinnor som två motsatta och inbördes enhetliga grupper med diametralt skilda intressen och värderingar. Genom att lyfta fram den variation av manliga arbetstagare och könsformeringar som förekommer i några kvinnligt kodade yrken och undersöka hur kategorier som ?man?, ?kvinna?, ?hetero? och ?homo? formas, praktiseras och ges betydelse belyser avhandlingsförfattaren jämställdhetsretorikens villkor, möjligheter och begränsningar. Hon har undersökt hur det ser ut i praktiken då jämställdhetsbegreppet förenas med olika manlighetsföreställningar och yrkespraktiker på arbetsplatser i tre kvinnodominerade yrkessfärer ? barnomsorgen och sjuksköterske- och damfrisöryrket. 15 manliga arbetstagare och deras kvinnliga kollegor har intervjuats och 13 av männen har följts i jobbet under 4-5 dagar. Dessutom har två träffar i ett manligt förskollärarnätverk observerats. Genom att lyfta fram ett antal situationer diskuterar Nordberg konsekvenserna av arbetstagarnas skilda praktiker och förståelser av mäns plats och uppgift i yrket. Hon visar också hur 1970-talets mjukismannaideal och jämställdhetsbegrepp med tiden omladdats och förenats med en polariserad könsförståelse. Studiens resultat problematiserar den än idag dominerande tanken i genusforskning, nämligen att femininitet alltid utgör en negativ motpol. Många manliga arbetstagare såg tvärtom femininitet som något begärligt. Heteronormer (en förgivettagen heterosexualitet) försvårade dock könsöverskridanden och bidrog till att en könad arbetsdelning skapades. Men det fanns också en stor variation i hur den manlige arbetstagarens plats i verksamheten utformades mellan de olika arbetsplatserna i studien. De mest överskridande könsmönstren och jämställda arbetsdelningen återfanns ?vilket kan te sig paradoxalt ? i frisöryrket, det yrke vars manliga arbetstagare uppmärksammats minst i jämställdhetsdebatten. De mest traditionella könsmönstren förekom i barnomsorgen, det yrke som framställts som en plats för jämställdhetsinriktade män. Marie Nordberg konstaterar att hindren för mer överskridande könspositioner finns inbyggt i jämställdhetsretoriken. Då könskategorierna görs viktiga och ställs emot varandra sätts ett könsskapande igång som också underbyggs av heterosexualitet som norm.