Currency Markets - Equilibrium and Expectations

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen består av tre artiklar som med en teoretisk utgångspunkt valutamarknader och valutaprissättning. Framförallt undersöks vilken roll förväntningarna har vid prissättningen på valutor. Normalt tänker man på priset på en valuta som växelkursen, det vill säga ett pris mätt i termer av en annan valuta. Men vad är det egentligen som bestämmer den aktuella och den framtida växelkursen? När priserna på de varor som valutorna kan köpa är bestämda och satta i termer av valutorna kan man använda varupriserna för att uppskatta en ungefärlig växelkurs. Men varupriserna ändras över tiden, följaktligen måste man också bestämma nya varupriser vid varje tidpunkt. Men hur gör man om man samtidigt ska bestämma både valuta- och varupriserna? Man kan med ett enkelt tankeexperiment inse denna svårighet. Anta att riksbanken ger ut ett mynt med siffran två och texten kronor på. Detta skulle med all säkerhet börja cirkulera i ekonomin till ett värde av två kronor och skulle alltså växlas mot två stycken enkronor. Växelkursen mellan det nya myntet och de redan existerande skulle alltså vara helt bestämd. Anta nu istället att riksbanken ger ut ett blankt mynt som helt saknar siffror och text. Riksbanken meddelar bara att detta är ett nytt mynt men anger inte vad det är värt. Hur ska marknaden värdera detta nya mynt och mot hur många enkronor ska man växla detta mynt? Svaret är naturligtvis att det vet man inte, växelkursen mot enkronor är alltså obestämd. Men om riksbanken vid utgivandet av det blanka myntet angav att det har samma köpkraft som två stycken enkronor samt själv var beredd att handla med det till ett värde motsvarande två enkronor, skulle växelkursen åter vara bestämd. Problemet i detta exempel motsvarar problemet med att bestämma varu- och valutapriser på den internationella marknaden. Om man inte känner köpkraften, mätt i varor, hos de olika valutorna blir växelkursen obestämd. Men när varupriserna ska bestämmas samtidigt som valutapriserna är köpkraften hos valutorna okänd. Alltså finns det en obestämdhet i växelkurserna mellan olika valutor. Avhandlingen visar på denna obestämdhet samt diskuterar olika implikationer som uppstår genom obestämdheten. Det visar sig att både en stabil och en extremt variabel växelkurs är förenlig med samma reala fördelning av resurser i ekonomin. Obestämdheten gör också att man inte kan använda sig av historiska data för att förutsäga den framtida växelkursen. Vissa typer av förväntningar gör dock att den reala allokeringen påverkas. Konsumenternas möjligheter att använda sig av portföljer av olika valutor för att minska sina risker studeras. En konsument kan undvika en ökad risk i ekonomin genom att göra en omplacering i sin portfölj av valutor. Vid en omfördelning i syfte att uppnå detta försäkringsändamål är en valuta förmånligare än en annan. Därför utreds det om konsumenterna skulle uppleva det som fördelaktigt om man byter ut den valuta som i försäkringssyfte är mindre gynnsam mot den mer fördelaktiga. Något överraskande visar det sig att så inte är fallet om valutautbytet sker till en etablerad jämviktsväxelkurs.