Identification, Validation and Implementation of Blastemal Biomarkers in Wilms Tumour

Detta är en avhandling från Division of Clinical Genetics, Lund University

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Wilms tumör eller nefroblastom är en njurtumör som drabbar 10-15 barn i Sverige varje år. Majoriteten av dessa är under sex år vid insjuknandet och 10 % av de som drabbas överlever inte sjukdomen. Tumören består oftast av tre stycken cellkomponenter: blastem, epitel och stroma. Dessa komponenter kan finnas av olika mängd i tumören. Om en tumör består av mer än 2/3 av någon av dessa tre komponenter betraktas den tillhöra blastemal, epitelial eller stromal undergrupp. Wilms tumör liknar de cellkomponenter som finns i njuren under den tidiga utvecklingen. Det är en av anledningarna till varför man tror att Wilms tumör uppkommer från celler som har avstannat i ett primitivt stadie under fostrets njurutveckling. I Sverige och största delen av Europa används ett gemensamt protokoll, SIOP-protokollet, för att behandla patienter med Wilms tumör. Det är ett standardiserat protokoll som innebär behandling efter särskilda kriterier. Denna behandling är till stor del beroende av vilken undergrupp tumören klassificeras som. Klassificeringen av dessa undergrupper görs genom att ta prov av tumören som undersöks av en patolog i mikroskop. En undergrupp som är associerad med hög risk är de blastemala tumörerna. Dessa högrisktumörer får en mer omfattande behandling. En patient med Wilms tumör utsätts för cytostatika, kirurgi och ibland även strålning. Denna behandling innebär att patienter kan drabbas av biverkningar. Oftast innebär en tuffare behandling också fler och allvarligare biverkningar. Därför är det viktigt att varje tumör sorteras i rätt undergrupp/riskgrupp. I denna studie har potentiella biomarkörer för det blastemala elementet i Wilms tumör undersökts. Detta för att hitta mer objektiva sätt att riskgruppera patienterna än patologisk klassificering. När denna studie påbörjades användes ännu ingen biomarkör för enbart den blastemala tumörkomponent inom sjukvården. Potentiella markörer hittades genom litteratursökningar och genom att jämföra genuttryck i omogen njure med Wilms tumör. Dessa potentiella markörer undersöktes sedan på roteinnivå i upp till 30 olika Wilms tumörer med hjälp av två olika metoder. Dessa metoder var immunofluorescens samt immunohistokemi. Två stycken markörer för blastemkomponenten i Wilms tumör utmärkte sig särskilt. Dessa var SIX1 och CITED1. Båda proteinerna är viktiga under njurutvecklingen hos foster, men ska normalt inte uttryckas i mogen njure. I Wilms tumör var SIX1 och CITED1 till största delen uttryckta i blastemkomponenten. Den största skillnaden mellan dessa två markörer var att CITED1 till stor utsträckning också var uttryckt i epitelkomponenten, SIX1 valdes därför ut för validering som klinisk markör för blastemkomponenten i Wilms tumör. I juni 2014 började den användas som klinisk markör vid Laboratoriemedicin Skåne.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)