Hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildningen

Detta är en avhandling från Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Lund University at Malmö

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish I avhandlingen studeras hur lärare och studenter uppfattar hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildningen. Det är begreppet hälsopedagogik som fokuseras, hur det innebördsligt kan förstås och beskrivas i ett utbildningssammanhang. Intresset för pedagogiskt arbete med hälsofrågor, har sin grund i en övertygelse, att hälsa kan påverkas genom kunskapsbildning. Pedagogiken handlar om att åstadkomma kunskapsutveckling som ger möjligheter till god hälsa. Kunskapsintresset är fokuserat på att öka medvetenheten och förståelsen för hälsopedagogik. Mot bakgrund av de förändringar som skett och sker i samhälle och vårdorganisationer avseende synsätt på hälsa och hur hälsa kan påverkas genom kunskapsutveckling samt krav på hälsobefrämjande arbete inom hälso- och sjukvård är det angeläget att lyfta fram sjuksköterskans hälsopedagogiska funktion. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvård och har en viktig funktion i att främja människors hälsa. Sjuksköterskans pedagogiska hälsoarbete har handlat om att vara informationsgivare och rådgivare för att förebygga sjukdomar eller hindra förvärrande av sjukdomar. De pedagogiska ansatserna har varit kunskapsförmedlande, informativa och hälsoupplysande, ofta med underliggande antaganden som att auktoriteterna i sjukvården ,socialstyrelsen, sjuksköterskor och läkare vet bäst. Mångtydigheten och komplexiteten i hälsopedagogik i förhållande till olika synsätt på hälsa och pedagogik samt behov av att utveckla sjuksköterskans pedagogiska hälsobefrämjande arbete gör det angeläget att tydliggöra och lyfta fram olika sätt att uppfatta och förstå innebörder och betydelser av hälsopedagogik. Avsikten är att skapa en ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans hälsopedagogiska kunskaper och kompetens genom att fokusera hälsopedagogik i utbildningen. Delsyften preciseras som att undersöka: hur hälsopedagogiskt kunskapsinnehåll framgår i utbildningsplan och kursplaner inom ett utbildningsprogram hur lärare i sjuksköterskeutbildningen uppfattar hälsopedagogik hur sjuksköterskestuderanden uppfattar hälsopedagogik hur olika uppfattningar av hälsopedagogik relateras till hälsopedagogiskt kunskapsinnehåll i utbildningsplan och kursplaner. Studiens teoretiska ansats är fenomenografisk och inriktad på tolkning och förståelse. Designen är en fallstudie. Kontextuell analys är den metod som använts för att analysera datamaterial. Datamaterial består av kvalitativa intervjuer med 12 lärare och 12 studenter i sjuksköterskeutbildningen samt utbildningsplan och kursplaner vid en utbildningsinstitution. Resultatet från analysen av utbildningsdokumenten visar att begreppet hälsopedagogik inte används, samt att det är få ord som relaterar till pedagogiskt hälsofrämjande arbete. Dokumenten ger ingen tydlighet i vilket vetenskapsområde hälsopedagogik tillhör. I resultatet från intervjuerna har sex kvalitativt skilda beskrivningskategorier från lärargruppen och fyra från studentgruppen identifierats. Helheten av resultatet med beskrivningskategorier av lärares förståelse av hälsopedagogik karaktäriseras av bredd, mångtydighet och komplexitet. Helheten av resultatet med beskrivningskategorierna från studentgruppen visar att studenterna förståelse av hälsopedagogik karaktäriseras av process, relation och kommunikation. De relaterar mer till individnivå, till interaktion och till praktisk verklighet än till innehåll i lärandeprocessen. Beskrivningskategorierna visar att lärare och studenter förstår hälsopedagogik på många olika sätt och att det är ett komplext, situationellt och mångtydigt begrepp. I en sammanfattande resultatredovisning där jämförelse görs mellan gruppernas beskrivningskategorier samt utbildningsdokumenten framgår att hälsopedagogik kan ses som aspekter inom utbildningens vetenskapsområden folkhälsovetenskap, vårdvetenskap, och beteendevetenskap samt som ett eget ämnesområde. Resultatet kan användas till att visa alternativa sätt att förstå hälsopedagogiks olika innebörder. Diskussioner kring vad olika uppfattningar har för betydelse för undervisning och lärande kan föras. Beskrivningskategoriernas skilda meningsskapande perspektiv i olika verksamheter där hälsopedagogik ingår, som folkhälsoarbete, omvårdnad, hälsobefrämjande arbete och prevention, kan belysas. På så vis kan man använda beskrivningskategorierna som alternativa utgångspunkter för hur sjuksköterskor kan arbeta hälsopedagogiskt i olika sammanhang alltefter vad situationen kräver. Genom att i undervisningen konfrontera beskrivningskategorierna med varandra, diskutera och kritiskt ifrågasätta olika sätt att se på hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildning samt dess betydelse för olika verksamheter kan utveckling och kunskapsbildning ske.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.