Planeringshjälpmedel för ökad tillgänglighet på grusvägnätet en studie av datorverktyget HDM-4

Sammanfattning: I dagsläget saknas i Sverige ett verktyg som behandlar både belagda och icke-belagda vägar i arbetet med långtidsplanering av vägnätet. För att kunna göra en riktig fördelning av resurser för drift- och underhållsåtgärder över vägnätet krävs ett verktyg som kan behandla samtliga vägtyper och som ger jämförbara resultat. Genom att använda programmet "Highway Development and Management systems", HDM-4, är det möjligt att simulera nedbrytning och åtgärdseffekter för det totala vägnätet, som en enhet. Målet med detta är att kunna simulera vägars tillståndsutveckling och lönsamhet vid olika underhållsstrategier, oavsett beläggningstyp. Kan detta uppnås är förhoppningen att man utifrån en begränsad budget kan utföra det lämpligaste underhållet för att öka standarden på vägnätet. Det faktum att grusvägsmodulen i HDM-4 inte nyttjas i områden med kallt klimat, samt att nedbrytnings- och åtgärdsmodellerna är utvecklade utifrån studier gjorda i områden med totalt annat klimat än Sverige gör att dessa bör valideras innan programmet tas i bruk. Syftet med detta arbete är att genom simuleringar av tillståndsutvecklingen för ett antal grusvägar visa på brister, användningsområden och möjliga idéer till förbättringar av HDM-4. Studier av nedbrytnings- och åtgärdsmodellerna visar på brister i främst anpassningen av modellerna till vinterklimat. I simuleringar med HDM-4 antas ojämnhetsutveckling och materialförlusten från en grusväg vara lika stor över hela året. Detta kan vara rimligt i områden där vägarna inte är snötäckta och frusna stora delar av året. Detta är dock fallet i norra Sverige. Det faktum att nedbrytningen av en väg inte sker på samma sätt under vinterhalvåret som under barmarksperioden tas det heller ingen hänsyn till i modellerna. Simuleringarna visar på möjligheter att använda HDM-4 för att se trender i ojämnhetsutveckling och materialtransport för olika åtgärdsstrategier. De faktorer i modellerna som tar hänsyn till klimat går inte enkelt att anpassa till nordiska förhållanden. Detta medför att tillförlitligheten av de numeriska värdena från simuleringarna bör behandlas med försiktighet när programmet används. Försök med att endast simulera barmarksperioden har även utförts. Dessa visar på en möjlig lösning till att enbart simulera nedbrytningen och effekterna av åtgärder under barmarksperioden. Utifrån de studier av programmet som hittills har utförts finns en möjlighet att kunna använda programmet för prioritering av insatser för det svenska grusvägnätet på en översiktlig nivå. Detta utan att ändra i de ekvationer som ligger till grund för nedbrytningsmodellerna. Programmet är däremot för grovt för att använda vid studier av enstaka objekt i detalj. De variationer i IRI som återspeglar olika nivåer av åtgärder kan tydligt identifieras, vilket innebär att programmet kan användas för att urskilja trender i ojämnhetsutvecklingen för olika åtgärdsalternativ. Ytterligare studier bör utföras för att testa de idéer till ändringar som hittills kommit fram i projektet.