Rättsligt skydd av biologisk mångfald : etiska perspektiv och normkonflikter

Sammanfattning: En förutsättning för att vi ska uppnå en hållbar utveckling är att vi bevarar den biologiska mångfalden, vilken bland annat hotas av införsel och spridning av invasiva främmande arter. Ett viktigt instrument för att skydda den biologiska mångfalden utgörs av de rättsliga ramar som satts upp på internationell, EU- och nationell nivå. Olika synsätt när det gäller vad som är värdefullt påverkar emellertid vad vi vill skydda och hur vi utformar vår lagstiftning. När det finns flera konkurrerande skyddsintressen riskerar detta att reflekteras i lagstiftningen i form av normkonflikter, det vill säga situationer där någon viss handling är tillåten eller påbjuden av en regel och samtidigt förbjuden av en annan. Den bristande vägledning som uppstår till följd av normkonflikter minskar såväl rättssäkerheten som möjligheten att uppnå lagstiftningens mål, i det här fallet skydd av biologisk mångfald och därigenom en hållbar utveckling. I den här avhandlingen behandlas 1) motsättningar mellan explicita etiska utgångspunkter i miljöbalkens portalparagraf samt 2) motsättningar som kan kopplas till underliggande etiska utgångspunkter mellan dels regleringar där invasiva främmande arter regleras, dels regleringar av invasiva främmande arter och annan reglering. I miljöbalkens portalparagraf uttrycks en till synes motsägelsefull syn på naturen som både enbart ett instrument för människan och som värdefull i sig. En tolkning av paragrafen föreslås som löser upp motsättningen samtidigt som idén om ett egenvärde hos naturen får utrymme och bidrar till ett starkt skydd för exempelvis den biologiska mångfalden. Försiktighetsprincipen, som kan tillämpas för att förhindra spridning av invasiva främmande arter, kan hamna i konflikt med andra delar av rätten. Det kan röra sig om regleringar som främjar andra intressen än miljöintressen, såsom mellanstatliga frihandelsavtal som ger uttryck för en striktare syn på när handel får inskränkas, eller regleringar som tar sikte på andra skyddsintressen, såsom förbud mot skadliga bekämpningsmedel som kan behöva användas för att bekämpa spridning av arterna. Avhandlingen visar att normkonflikter av dessa slag kan undvikas genom att regleringarna tolkas i ljuset av varandra, eller lösas med hjälp av någon konfliktlösningsmetod, såsom en tillämpning av principen att nyare författning har företräde framför äldre författning, eller en proportionalitetsbedömning. Oavsett vilket synsätt på vad som är värdefullt som ligger till grund för förståelsen av uttrycket ”hållbar utveckling”, kommer en miljömässigt hållbar utveckling mer sannolikt att uppnås med ett ökat utrymme för försiktighetsprincipen. Detta gäller såväl vid lösningen av normkonflikter som vid utformandet av miljölagstiftning i allmänhet. Denna sammanläggningsavhandling är ett transdisciplinärt arbete där olika perspektiv, teorier och metoder används – intervjuer för empiriskt stöd, klassiska rättskällor för att tolka lagstiftning, och filosofisk teoribildning för att tolka lagstiftning och förklara rättsliga fenomen och begrepp.